Regionala frihandelsavtal

Att ett par eller fler länder sluter avtal sinsemellan som ger dem bättre tillträde till varandras marknader går emot en av WTO:s grundprinciper, principen om icke-diskriminering. WTO:s regelverk tillåter dock att länder sluter sådana avtal under vissa omständigheter. Framförallt måste avtalet täcka en väsentlig del av varu- och tjänstehandeln, det måste ha genomförts inom en viss tid och det får inte leda till att tullar eller andra handelsregleringar höjs mot länder som inte ingår i avtalet. Som princip får avtalet inte ha som syfte att försvåra handeln för länder utanför avtalet.

Reglerna för regionala avtal finns i både varuhandelsavtalet (GATT) och tjänstehandelsavtalet (GATS). Relevanta föreskrifter är GATT artikel XXIV med anslutande instrument och GATS artikel V. Vidare finns särskilda regler för preferentiella avtal mellan utvecklingsländer i den så kallade ”Enabling Clause”. Enabling Clause skiljer sig dock från reglerna i GATT och GATS, då det inte ställs några krav på hur stor del av varu- och tjänstehandeln som måste täckas i avtalen. Således har de länder inom WTO som har utvecklingslandsstatus större avtalsfrihet genom att de är undantagna från de tvingande reglerna för regionala avtal inom GATT.

I WTO finns en särskild kommitté som granskar regionala avtal. När WTO-medlemmar har slutit ett regionalt handelsavtal med varandra är de skyldiga att anmäla detta till kommittén för regionala handelsavtal. Kommittén, som består av WTO:s medlemsländer, granskar sedan avtalen och har rätt att ställa frågor om dem, samt att godkänna att de är förenliga med WTO:s regelverk.

Kommerskollegiums roll

Kommerskollegium arbetar för global frihandel inom ett multilateralt system. Det är därför av stor betydelse att frihandelsavtal och tullunioner lever upp till de krav som WTO ställer på sådana arrangemang.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies