Rapporten beskriver hur olika delar av myndighetens verksamhet bidrar till Agenda 2030 och de globala målen. Rapporten täcker flera olika verksamhetsområden, och vi visar på bidrag till hållbarhetsmålen i exempelvis utredningar och analys, samarbete med andra myndigheter, vårt utvecklingssamarbete och arbetet med inre marknaden.

En sammanställning av våra aktiviteter kopplade till målen finns i tabellen på sidan 36.

Inom EU ska medlemsländerna anmäla nya eller ändrade krav i sin reglering av tjänster i ett gemensamt webbaserat system. Syftet är att kommissionen och övriga medlemsländer ska kunna ge synpunkter på kraven och därmed hindra uppkomsten av omotiverade handelshinder.

Majoriteten av medlemsländerna gjorde dock få eller inga anmälningar under 2018. Kommerskollegium drar därför slutsatsen att många krav inte anmäls. Det riskerar att leda till nya hinder för tjänstehandeln. EU:s lagförslag om en förbättrad anmälningsprocedur inom EU bör därför antas.

Nationella tekniska föreskrifter för varor och e-tjänster kan orsaka hinder för den fria rörligheten. Därför ska EU-länderna anmäla utkast till tekniska föreskrifter innan de antas. Detta europeiska remissförfarande gör det möjligt för medlemsländer och EU-kommissionen att yttra sig över föreskrifter och förmå anmälande länder att inte skapa omotiverade handelshinder. Under 2018 anmälde EU-länderna 2 713 förslag till EU-kommissionen. 

Solvit hjälper personer och företag att komma tillrätta med hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden. Solvit finns representerat med ett center i varje EU-land samt Norge, Liechtenstein och Island. 

Den här årsrapporten beskriver några av ärendena som Solvit Sverige, vid Kommerskollegium, arbetade med under 2018.

I denna utredning redovisar och kommenterar Kommerskollegium en stor mängd statistik över utrikeshandel, direktinvesteringar, personrörlighet,tillväxt och produktivitet för att belysa hur den svenska ekonomin har utvecklats under de senaste decennierna, med ett särskilt fokus påutvecklingen efter färdigställandet av EU:s inremarknad och Sveriges EU-medlemskap.

Antalet frihandelsavtal blir allt fler och påverkar i allt högre grad reglerna för världshandeln. Effekterna av avtalen påverkar även parter utanför avtalen. Sänkta tullar mellan vissa länder stör handeln och diskriminerar länder som står utanför avtalet.

Men ett specifikt frihandelsavtal behöver inte nödvändigtvis vara negativt för ett land utanför. På längre sikt kan ett frihandelsavtal inspirera till att fler länder knyts till det. Det kan leda till att enskilda länder förenklar förutsättningarna för sin export och import. Men också villkoren i frihandelsavtalet kan vara positiva för länder utanför, vilket den här rapporten riktar fokus mot.

Storbritannien kom i juli 2018 ut med ett policydokument, en så kallad vitbok, om den framtida relationen med EU. Den kan ses som en utgångsposition inför förhandlingarna om relationerna med EU efter Storbritanniens utträde. Kommerskollegium analyserar förslagen utifrån sina verksamhetsområden: internationell handel och EU:s inre marknad.

Summary in English: The UK policy paper on the future relationship with the EU - an analysis of the proposals

Rapporten är en sammanfattning av den senaste forskningen om handelseffekter av frihandelsavtal och visar att frihandelsavtal är effektiva instrument för att stimulera handel. Särskilt effektiva är tullunioner och andra frihandelsavtal som innebär djup ekonomisk integration.  

Antalet bilaterala och regionala frihandelsavtal ökar snabbt i världen. Men vad är egentligen handelseffekterna av de avtal som förhandlas fram? Under senare år nationalekonomisk metodutveckling gjort det möjligt att besvara den frågan med större precision.

I den här utredningen, som kompletterar Kommerskollegiums tidigare utredning och analyser av brexit, står de finansiella tjänsterna i centrum. Syftet med utredningen är att identifiera hur handelsrelationen mellan Storbritannien och EU, och därmed också Sverige, kan regleras vad gäller finansiella tjänster efter brexit.

Nationella tekniska föreskrifter för varor och regler för e-tjänster orsakar inte sällan hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster. EU har försökt att motverka detta genom att inrätta ett europeiskt remissförfarande genom anmälningsdirektivet. Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik och har ett uppdrag i sin instruktion att varje år analysera det gångna årets svenska och utländska anmälningar enligt anmälningsdirektivet.

Under det gångna året har kollegiet identifierat ett antal trender inom anmälningsproceduren. De tydligaste trenderna som kollegiet redovisar i rapporten är förslag som syftar till att främja konsumtionen av inhemska livsmedelsprodukter samt reglering av digitala plattformar.

Totalt anmäldes det 726 förslag till kommissionen av de deltagande länderna, vilket är ungefär lika många anmälningar som gjordes år 2016. Byggproduktsektorn stod för flest anmälningar under år 2017.