Kommerskollegium har fått regeringens uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om handeln mellan Sverige och Storbritannien, vilket kan ligga till grund för regeringens prioriteringar i de kommande förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien. I den här utredningen har vi försökt svara på regeringens frågor och även fört fram andra frågor som Kommerskollegium i egenskap av inremarknads- och utrikeshandelsmyndighet bedömer är särskilt viktiga för just Sverige i de kommande förhandlingarna.

Vissa sektorer naturligtvis extra viktiga för Sverige. Men eftersom den svenska handeln med Storbritannien är så diversifierad, eftersom värdekedjorna har blivit så sammanflätade, och eftersom de relevanta regelverken sällan är sektorsspecifika, är en övergripande slutsats att det borde ligga i Sveriges intresse att hitta breda lösningar. Utredningen analyserar därför både specifika sektorer och flera avgörande horisontella frågor som exempelvis personrörlighet, dataflöden och hur vi kan försäkra oss om att överenskomna regler följs.

Brief Summary in English (PDF)

The main objective of this analysis is to develop a set of possible tools to be included in EU FTAs in order to improve implementation and enforcement of their sustainable development provisions. This analysis is a follow up to the 2016 report by the National Board of Trade, and is based on its main findings.

This analysis proposes a range of practical and easily applicable mechanisms which can be included in EU FTAs with an aim of strengthening the implementation of sustainability provisions, and responding to some of the criticism expressed in the course of the TSD implementation debate.

Kommerskollegium har fått regeringens uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om handeln mellan Sverige och Storbritannien, vilket kan ligga till grund för regeringens prioriteringar i de kommande förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien. I den här utredningen har vi försökt svara på regeringens frågor och även fört fram andra frågor som Kommerskollegium i egenskap av inremarknads- och utrikeshandelsmyndighet bedömer är särskilt viktiga för just Sverige i de kommande förhandlingarna.

Vissa sektorer naturligtvis extra viktiga för Sverige. Men eftersom den svenska handeln med Storbritannien är så diversifierad, eftersom värdekedjorna har blivit så sammanflätade, och eftersom de relevanta regelverken sällan är sektorsspecifika, är en övergripande slutsats att det borde ligga i Sveriges intresse att hitta breda lösningar. Utredningen analyserar därför både specifika sektorer och flera avgörande horisontella frågor som exempelvis personrörlighet, dataflöden och hur vi kan försäkra oss om att överenskomna regler följs.

Den här publikationen är en sammanfattning av en längre rapport som överlämnats till regeringen. Länk till rapporten i sin helhet:
Efter brexit - analys av svenska intressen inför kommande förhandlingar 

Förhandlingar av frihandelsavtal har i ökande grad hamnat i fokus i handelspolitiken. Det är därför allt viktigare att basera förhandlingsförslag och politiska beslut på vetenskapliga data och objektiva fakta.

Den här rapporten – som tagits fram i ett samarbete mellan Kommerskollegium och FN-organisationen UNCTAD (the United Nations Conference on Trade and Development) –  är ett första försök att analysera användningen av tullnedsättningar i frihandelsavtalen från båda parter och från såväl exportörers som importörers perspektiv.

Observationerna och resultaten baseras på EU:s frihandelsavtal med ett antal länder med olika utveckling och förutsättningar.

Har handelshinder som införts i kölvattnet av finanskrisen påverkat Sveriges export? Enligt den här studien är svaret ja i relation till Kina, men nej i relation till USA och Japan. Handeln inom EU förefaller inte ha påverkats av handelshindrande eller handelssnedvridande åtgärder som införts sedan finanskrisen.

I denna utredning analyserar Kommerskollegium hur den svensk-brittiska handeln med varor och tjänster utvecklats fram till och med juni 2017. Huvudslutsatsen är att brexit ännu inte påverkat Sveriges handel med Storbritannien, i alla fall inte på aggregerad nivå. Detsamma gäller för Storbritanniens utrikeshandel med övriga EU-länder. Det kan därmed konstateras att brexit inte har haft någon större effekt på Sveriges handel under det första året sedan folkomröstningen.

Denna rapport utgör en utvärdering av Kommerskollegiums TBT-relaterade utvecklingssamarbete och teknisk assistans under de senaste tio åren. Utvärderingen har resulterat i en icke uttömmande lista av såväl framgångsfaktorer som fallgropar i att leverera kapacitetsutveckling på ett effektivt och hållbart sätt. 

Utredningen tar ett helhetsgrepp på ämnet handel och social hållbarhet och ger en översikt av relevanta frågeställningar med fokus på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och jämställdhet. Utredningen kartlägger även handelsrelaterade instrument som kan bidra till att främja social hållbarhet samt beskriver hur handelns möjligheter att bidra till social hållbarhet är beroende av såväl nationella förutsättningar som kompletterande åtgärder.

Rapporten gavs ut på svenska i november 2016: Handel och social hållbarhet - en kartläggning och analys

Kommerskollegium har med anledning av att Nafta omförhandlas gjort en kartläggning av avtalets innehåll, de frågor som kan komma att behandlas under förhandlingarna, samt hur svenska företag med produktion i Mexiko och som handlar med USA kan komma att påverkas av omförhandlingen. 

I den här rapporten analyserar Kommerskollegium vad WTO:s nya avtal om handelsprocedurer innebär på SPS-området för de myndigheter som arbetar med skyddet av människors, djur och växters liv och hälsa.