I den här utredningen, som kompletterar Kommerskollegiums tidigare utredning och analyser av brexit, står de finansiella tjänsterna i centrum. Syftet med utredningen är att identifiera hur handelsrelationen mellan Storbritannien och EU, och därmed också Sverige, kan regleras vad gäller finansiella tjänster efter brexit.

Nationella tekniska föreskrifter för varor och regler för e-tjänster orsakar inte sällan hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster. EU har försökt att motverka detta genom att inrätta ett europeiskt remissförfarande genom anmälningsdirektivet. Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik och har ett uppdrag i sin instruktion att varje år analysera det gångna årets svenska och utländska anmälningar enligt anmälningsdirektivet.

Under det gångna året har kollegiet identifierat ett antal trender inom anmälningsproceduren. De tydligaste trenderna som kollegiet redovisar i rapporten är förslag som syftar till att främja konsumtionen av inhemska livsmedelsprodukter samt reglering av digitala plattformar.

Totalt anmäldes det 726 förslag till kommissionen av de deltagande länderna, vilket är ungefär lika många anmälningar som gjordes år 2016. Byggproduktsektorn stod för flest anmälningar under år 2017.

Utredningen redogör för konceptet IT-säkerhet och beskriver hur IT-säkerhet i informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan regleras. Den belyser vidare vilken inverkan denna reglering har på produkternas marknadstillträde och internationell handel.

Varje år gör Solvit Sverige en sammanställning av ett antal ärenden som inkommit under föregående år i syfte att beskriva verksamheten. Detta presenteras i en årsrapport där även antal inkomna ärenden och andel lösta ärenden redovisas.

Kommerskollegium har fått regeringens uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om handeln mellan Sverige och Storbritannien, vilket kan ligga till grund för regeringens prioriteringar i de kommande förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien. I den här utredningen har vi försökt svara på regeringens frågor och även fört fram andra frågor som Kommerskollegium i egenskap av inremarknads- och utrikeshandelsmyndighet bedömer är särskilt viktiga för just Sverige i de kommande förhandlingarna.

Vissa sektorer naturligtvis extra viktiga för Sverige. Men eftersom den svenska handeln med Storbritannien är så diversifierad, eftersom värdekedjorna har blivit så sammanflätade, och eftersom de relevanta regelverken sällan är sektorsspecifika, är en övergripande slutsats att det borde ligga i Sveriges intresse att hitta breda lösningar. Utredningen analyserar därför både specifika sektorer och flera avgörande horisontella frågor som exempelvis personrörlighet, dataflöden och hur vi kan försäkra oss om att överenskomna regler följs.

Brief Summary in English (PDF)

The main objective of this analysis is to develop a set of possible tools to be included in EU FTAs in order to improve implementation and enforcement of their sustainable development provisions. This analysis is a follow up to the 2016 report by the National Board of Trade, and is based on its main findings.

This analysis proposes a range of practical and easily applicable mechanisms which can be included in EU FTAs with an aim of strengthening the implementation of sustainability provisions, and responding to some of the criticism expressed in the course of the TSD implementation debate.

Kommerskollegium har fått regeringens uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om handeln mellan Sverige och Storbritannien, vilket kan ligga till grund för regeringens prioriteringar i de kommande förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien. I den här utredningen har vi försökt svara på regeringens frågor och även fört fram andra frågor som Kommerskollegium i egenskap av inremarknads- och utrikeshandelsmyndighet bedömer är särskilt viktiga för just Sverige i de kommande förhandlingarna.

Vissa sektorer naturligtvis extra viktiga för Sverige. Men eftersom den svenska handeln med Storbritannien är så diversifierad, eftersom värdekedjorna har blivit så sammanflätade, och eftersom de relevanta regelverken sällan är sektorsspecifika, är en övergripande slutsats att det borde ligga i Sveriges intresse att hitta breda lösningar. Utredningen analyserar därför både specifika sektorer och flera avgörande horisontella frågor som exempelvis personrörlighet, dataflöden och hur vi kan försäkra oss om att överenskomna regler följs.

Den här publikationen är en sammanfattning av en längre rapport som överlämnats till regeringen. Länk till rapporten i sin helhet:
Efter brexit - analys av svenska intressen inför kommande förhandlingar 

Förhandlingar av frihandelsavtal har i ökande grad hamnat i fokus i handelspolitiken. Det är därför allt viktigare att basera förhandlingsförslag och politiska beslut på vetenskapliga data och objektiva fakta.

Den här rapporten – som tagits fram i ett samarbete mellan Kommerskollegium och FN-organisationen UNCTAD (the United Nations Conference on Trade and Development) –  är ett första försök att analysera användningen av tullnedsättningar i frihandelsavtalen från båda parter och från såväl exportörers som importörers perspektiv.

Observationerna och resultaten baseras på EU:s frihandelsavtal med ett antal länder med olika utveckling och förutsättningar.

Har handelshinder som införts i kölvattnet av finanskrisen påverkat Sveriges export? Enligt den här studien är svaret ja i relation till Kina, men nej i relation till USA och Japan. Handeln inom EU förefaller inte ha påverkats av handelshindrande eller handelssnedvridande åtgärder som införts sedan finanskrisen.

I denna utredning analyserar Kommerskollegium hur den svensk-brittiska handeln med varor och tjänster utvecklats fram till och med juni 2017. Huvudslutsatsen är att brexit ännu inte påverkat Sveriges handel med Storbritannien, i alla fall inte på aggregerad nivå. Detsamma gäller för Storbritanniens utrikeshandel med övriga EU-länder. Det kan därmed konstateras att brexit inte har haft någon större effekt på Sveriges handel under det första året sedan folkomröstningen.