Frågor och svar om CETA


Frågor och svar om frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA).

1. Avtalstextens innehåll

2. Förhandlingarnas form

3. Hälsa, miljö, djur och konsumentskydd

 4. Livsmedel, jordbruk

5. Arbetsrätt och jobb

6. Offentliga sektorn

7. Investerares rättigheter

 

1. Avtalstextens innehåll

 

Vad är CETA?

CETA är en förkortning av begreppet Comprehensive Economic Trade Agreement, som frihandelsavtalet mellan EU och Kanada formellt heter. CETA är ett av de mest omfattande avtalen som EU har förhandlat hittills och ingår i den nya generationen frihandelsavtal.

Ett frihandelsavtal är ett avtal mellan minst två olika länder eller tullunioner, där parterna kommer överens om att sinsemellan avveckla tullar och minska handelshindren mellan länderna. Traditionellt har frihandelsavtal främst behandlat minskade tullar och varuhandel. Sedan början på 2000-talet har emellertid en ny generation av mer ambitiösa frihandelsavtal börjat ta form som är bredare och berör flera områden, allt från immaterialrätt, tjänster och offentlig upphandling till hållbar utveckling.

Förhandlingarna mellan EU och Kanada påbörjades 2009 och avslutades 2014. Frihandelsavtalet innebär att företag från EU får förbättrat tillträde till den kanadensiska marknaden och vice versa, och därmed ökade möjligheter att enklare handla med varandra. CETA innehåller 35 kapitel på 491 sidor samt 19 bilagor.

UPP 

Hur ser EU och Kanadas handelsutbyte ut idag?

Enligt statistik från kommissionen handlar EU och Kanada årligen varor till ett värde på ca 60 miljarder euro. 2014 uppgick handeln med tjänster till 27,2 miljarder euro.

Kanada var EU:s 12:e viktigaste handelspartner under 2015. Handeln med Kanada uppgick till 1,8 % av EU:s totala handel. Efter USA är EU Kanadas viktigaste handelspartner.

UPP

Varför vill EU och Kanada ha CETA?

Med ett frihandelsavtal som CETA underlättas det ömsesidiga utbytet av varor, tjänster och investeringar, vilket i längden syftar till att stimulera EU:s och Kanadas ekonomier, skapa fler jobb och främja utbyte av teknik, kunskap och idéer.

Målet är att företag från Kanada och EU ska få en förbättrad tillgång till varandras marknader, till exempel för industrivaror, jordbruksprodukter, tjänster och offentlig upphandling. Cirka 98 procent av tullarna mellan EU och Kanada kommer att avskaffas när CETA träder i kraft. Ytterligare 1 procent av tullarna kommer att avskaffas inom en sjuårsperiod.

En annan anledning är att världshandeln de senaste åren blivit allt mer global. Stora som små svenska företag, med hundratusentals anställda i Sverige, finns över hela världen inom ett stort antal sektorer. Nästan allt vi idag konsumerar är resultat av så kallade globala värdekedjor och har producerats i många olika länder. Vi är därför väldigt beroende av att handeln med omvärlden flyter på oproblematiskt. Detta gäller samtliga EU-länder och Kanada.

UPP

Varför innehåller CETA så mycket, räcker det inte med att ta bort tullarna?

De flesta tullar i såväl EU som Kanada är idag mycket låga. På många varor råder det redan nolltullar medan det för andra varor endast rör sig om några få procents tullsats.

Dessa låga tullar betyder att även en i princip fullständig eliminering av alla industrivarutullar inte ger någon kraftfull ekonomisk effekt. Det är därför avtalet även omfattar en rad andra områden, där det finns fler handelshinder att avskaffa eller minska, och där vinsterna kan förutsättas vara större.

UPP

Kommer det finnas "CETA-lagar" som står över EU:s och Sveriges lagar?

Inom ramen för CETA kommer det finnas ett regulativt samarbete. Med detta menas utbyte av information och i vissa fall ett ömsesidigt erkännande av varandras tekniska regler och standarder. Det ska vara just ett samarbete, inte en gemensam lagstiftningsprocess.

Det betyder att EU och Kanada inte kommer utarbeta gemensamma "CETA-lagar" som står över europeiska eller kanadensiska lagar. Såväl EU som Kanada lagstiftar på vanligt sätt, enligt sina respektive principer.

UPP

Kommer CETA innebära att EU och Sverige överlämnar en del av sitt beslutsfattande till Kanada eller till gemensamma kommittéer?

CETA kommer förmodligen leda till ett omfattande samarbete på många områden mellan beslutsfattare på båda sidor Atlanten. Det samarbetet kan mycket väl leda till idéer om gemensamma lagar, regler och standarder för framtiden. Men beslut om att anta dessa gemensamt framtagna förslag fattas av var och en av parterna och ingen kommer kunna tvinga fram något mot EU:s eller Kanadas vilja.

Det finns också en övergripande gemensam kommitté ("Joint Committee") där parterna träffas en gång om året för att diskutera implementerings- och tillämpningsfrågor av avtalet.

UPP

Gynnar CETA bara de stora företagen?

Många av de handelshinder som finns idag kan stora företag ofta relativt enkelt komma runt, då de har de ekonomiska och juridiska resurserna som krävs för att hantera hindren. Samma hinder kan dock ofta visa sig vara helt oöverstigliga för småföretag med begränsade resurser. Det betyder att CETA kan leda till fördelar för såväl stora som små företag men det är troligen småföretagen som gynnas mest.

Dessutom är det viktigt att tänka på att småföretag ofta inte själva direkt deltar i handel utan är underleverantörer till större företag som handlar. Förbättrade möjligheter till handel för stora företag får därför ofta effekter även för lokala småföretag utan egen export och import.

UPP

Vad blir de ekonomiska effekterna av CETA?

Kommissionen har kommit fram till att CETA kan leda till att EU:s export till Kanada ökar med 24 %, vilket dock ska läsas med stor försiktighet. Det är nämligen svårt att förutsäga effekterna av ett frihandelsavtal innan det trätt i kraft, av olika anledningar. Det är till exempel särskilt komplicerat att analysera investeringsflöden, inklusive en stor del av tjänstehandeln, som därför ofta saknas i analyser. Även när ett avtal är färdigförhandlat och fullständig data finns så är modellverktygen som används begränsade.

Analyser visar emellertid att frihandelsavtal generellt har en betydande handelsskapande effekt.

UPP

Finns det en risk att länder utanför avtalet, inte minst utvecklingsländer, missgynnas av CETA?

Vissa delar av avtalet missgynnar automatiskt utomstående länder, såsom borttagandet av tullar. De länder vars företag inte får ta del av tullsänkningen får ett, relativt sett, sämre konkurrensläge.

Andra delar av avtalet kan å andra sidan gynna tredje land, även utvecklingsländer. När samarbete inom det regulativa området förstärks kan det i bästa fall i framtiden leda till gemensamma regelverk, vilket kan gynna alla. Företag från hela världen behöver då bara känna till och anpassa sig efter ett enda regelverk när de exporterar till EU och Kanada. Vissa andra åtgärder för att föra de europeiska och kanadensiska regelverken närmare varandra – till exempel att erkänna varandras regler eller provningsförfaranden – kommer å andra sidan utomstående inte att kunna dra nytta av.

Det finns alltså en risk att utomstående missgynnas men också en möjlighet att de gynnas. Det är för tidigt att säga exakt hur avtalet kommer påverka utomstående.

Det ska också påpekas att den ekonomiska tillväxt som CETA är avsett att bidra till i sig skapar ökad efterfrågan på produkter även från andra länder, vilket gynnar hela världsekonomin.

UPP

 

2. Förhandlingarnas form

 

Varför är förhandlingarna hemliga?

Internationella förhandlingar mellan olika stater sker alltid under sekretess, och det gäller även förhandlingar om handelsavtal. Att behöva avslöja sina slutmål och sina absoluta nej i en förhandling kan sätta en part i ett sämre förhandlingsläge.

UPP

Vilken insyn och kontroll har regeringar och politiker haft över vad förhandlarna i CETA har kommit fram till?

Det är alltid EU-kommissionen som förhandlar handelsavtal på uppdrag av de 28 EU-länderna. Medlemsländernas regeringar har enats om ett förhandlingsmandat som kommissionen har haft att hålla sig till genom hela förhandlingsprocessen.

Representanter för medlemsstaterna deltog inte i själva förhandlingsmötena med den kanadensiska regeringen, men de har fortlöpande fått information om vad som avhandlats, och har under processen haft möjlighet att ge synpunkter på de olika förhandlingsbuden. Även ledamöterna i Europaparlamentet har haft tillgång till information från förhandlingarna.

UPP

Vem kunde vara med och påverka förhandlingarna?

Alla kan vara med och påverka förhandlingarna. Såväl företag som olika intresseorganisationer har regelbundna möten med EU-kommissionen där de kan göra sin röst hörd. Dessutom har kommissionen olika konsultationsprocesser, till exempel ett webbaserat samråd med det civila samhället, där vem som helst kan höra av sig.

UPP

Hur går ratificeringsprocessen till och när kan avtalet träda ikraft?

Den färdiga avtalstexten har först granskats juridiskt och därefter översatts till alla EU:s officiella språk. CETA ska undertecknas som ett så kallat blandat avtal, vilket innebär att både medlemsstaterna och EU är parter i avtalet. Avtalet ska godkännas av Europaparlamentet och av de nationella parlamenten i alla EU:s 28 medlemsländer, samt av tio regionala parlament. En ratifikationsprocess kan ta lång tid, ibland flera år.

I avvaktan på ikraftträdandet kan delar av avtalet tillämpas provisoriskt. Det innebär att de delar av avtalet som inte kräver de nationella parlamentens godkännande kan träda i kraft, efter att Europaparlamentet och EU:s ministerråd, det vill säga medlemsstaternas regeringar, har godkänt det.

Det betyder att bland annat kapitlen om tullättnader, offentlig upphandling och hållbar utveckling kan tillämpas, provisoriskt, förmodligen från och med den 1 mars 2017. Däremot kommer till exempel inte kapitlet om investeringsskydd att tillämpas provisoriskt, i det fallet behöver godkännandet av medlemsstaternas parlament inväntas.

UPP

 

3. Hälsa, miljö, djur och konsumentskydd

 

Kommer CETA att försvaga EU:s regler som skyddar människor, miljö och djurs hälsa?

Nej, Kommerskollegium ser ingen risk för detta. I avtalet bekräftas avsikten att avtalet inte ska försämra villkoren för miljön, människors och djurs hälsa. Bestämmelserna i CETA innebär att parterna bibehåller sin rätt att lagstifta inom sina egna territorier och den flexibilitet de behöver för att uppnå legitima politiska mål, till exempel i fråga om folkhälsa, säkerhet och miljö. Både i EU och Kanada är trenden tydlig i riktning mot ett starkare – inte svagare - skydd för människor och miljö.

UPP

Kommer man genom CETA att avreglera eller att ta fram gemensamma regler för Kanada och EU?

Syftet med CETA är inte att EU och Kanada ska införa ett gemensamt beslutsfattande. Istället är syftet att formalisera samarbetet på fler plan än idag. Ingen sida tvingas på lösningar de inte vill ha.

Däremot kan man inom ramen för CETA på vissa områden arbeta fram gemensamma regleringar. Vissa regelverk kan komma att harmoniseras, huvudsakligen då för nya teknologier som ännu inte är reglerade alls och där man vill undvika kostsam dubbelreglering som kan skapa handelshinder.

Ett samarbete för att förhindra att regler inte skiljer sig mellan länder bidrar till effektivare handel eftersom företag inte behöver anpassa sin produktion och varor till olika länders krav. Detta betyder däremot inte att EU och Kanada inte kan behålla sina egna regler. Såväl EU som Kanada kan behålla sina skyddsnivåer och behöver inte automatiskt godkänna en vara som har godkänts på den andra marknaden. Det är bara i fall EU:s och Kanadas regleringar erbjuder likvärdiga skyddsnivåer som ömsesidigt erkännande kan komma i fråga, så kallad ekvivalens. Det betyder att endast i de fall där kanadensiska produkter anses vara lika säkra som EU-produkter kan de automatiskt få tillträde till EU:s marknad.

På en del områden, där skillnaderna i reglering mellan EU och Kanada är stora, kan det bli mindre ambitiösa åtaganden till exempel ökat informationsutbyte och mer öppenhet mellan parterna.

UPP

Kommer allt som är godkänt i Kanada också bli godkänt i Sverige?

I de allra flesta fall har EU och Kanada likvärdiga skyddsnivåer för olika produkter, och det är bara i sådana fall ömsesidigt erkännande kan komma i fråga. Det betyder att endast i de fall kanadensiska produkter kan anses vara lika säkra som EU-produkter så kan de automatiskt få tillträde till vår marknad. EU och Kanada har kommit överens om att acceptera varandras skyddsnivåer för bland annat leksaker, elektronik och maskiner.

UPP

Kommer CETA ha någon effekt på EU:s och Sveriges klimatarbete?

Det finns ingen koppling mellan CETA och klimatpolitiken. Däremot kan CETA leda till att nuvarande handelshinder på varor som underlättar omställningen till förnyelsebara energislag tas bort.  

CETA kan också påverka klimatet genom att bidra till nya effektivare tekniska standarder inom energiområdet tas fram och får global spridning. 

UPP

Finns det en risk att EU:s kemikalielagstiftning (REACH) påverkas så att fler farliga kemikalier tillåts?

Den risken måste ses som liten eftersom REACH är förebild för ny kemikalielagstiftning i andra länder och betydligt modernare och säkrare än sin kanadensiska motsvarighet. Att EU skulle sänka sina krav till föråldrade kanadensiska krav verkar därför osannolikt. På detta område är därför ambitionerna inom CETA låga, det blir inget radikalt närmande mellan parternas kemikalielagstiftning.

Alla beslut om ändringar i REACH måste fattas av EU:s medlemsländer och Europaparlamentet och det är ingenting som Kanada kan styra över, även om CETA träder i kraft.

UPP

 

4. Livsmedel, jordbruk

 

Kommer CETA att påverka livsmedelssäkerheten i Europa?

Beslut om lagstiftning som rör EU:s livsmedelssäkerhet kommer även med CETA att fortsätta fattas inom EU. CETA kan leda till informationsutbyte, ökad transparens, tekniskt samarbete och annat som på sikt kan bidra till minskat administrativt krångel i handeln med livsmedel. Men CETA kan inte leda till att själva beslutsmakten flyttas. CETA-förhandlarna kan inte förhandla bort EU:s livsmedelslagstiftning, eller vår höga skyddsnivå och inget framtida CETA-organ kan heller göra det. 

UPP

Kommer CETA påverka EU:s och Sveriges regler för försäljning och odling av genetiskt modifierade organismer (GMO)?

Nej, CETA kommer inte att påverka EU:s GMO-lagstiftning. EU:s medlemsländer har väldigt olika syn på GMO-frågor och den politik som förs är en delikat balansgång mellan olika intressen. Det är politiskt ogenomförbart i många EU-länder med någon ändring av EU:s GMO-lagstiftning i liberalare riktning.

Redan idag finns en del GMO-produkter på marknaden i EU, som godkänts i EU:s strikta godkännandeprocedur. Nästan allt proteinfoder av soja som används i EU:s jordbruk är importerat och framställt av vad som klassas som GMO-sorter. Däremot har hittills bara en enda GMO-gröda tillåtits för odling i EU.

UPP

Kommer CETA att öppna EU:s marknad för hormonbehandlat nötkött från Kanada?  

Nej. Hormonbehandlat kött är förbjudet i EU idag och kommer att fortsätta att vara det när CETA är på plats. EU-kommissionen har varit väldigt tydlig med att hormonbehandlat kött inte kommer att godkännas i EU genom CETA. EU:s lagstiftning gällande hormoner i kött är alltså inte något som berörs av avtalet.

Varje ändring av importvillkor eller lagstiftning i EU eller Kanada måste alltid gå igenom en ordinarie lagstiftningsprocedur. I EU innebär det att kommissionen lägger fram ett regleringsförslag, som sedan ska behandlas av livsmedelssäkerhetsexperter från de olika medlemsstaterna i en särskild kommitté, innan det kan fattas beslut i rådet och Europaparlamentet.

Man bör också känna till att EU redan idag importerar hormonfritt nötkött från Kanada. För att säkerställa att det köttet verkligen är fritt från hormoner finns ett kontrollsystem med en mängd krav som ska uppfyllas av producenterna och intygas genom inspektioner och certifiering. Systemet står under överinseende av myndigheter i både Kanada och EU.

Tullkvoten för hormonfritt nötkött upprättades som en lösning på den så kallade ”hormontvisten” mellan EU och bland annat Kanada. EU kunde inte bevisa att det hormonbehandlade köttet var farligt för konsumenterna att äta, men förbjöd det ändå. EU fick därför kompensera Kanada genom nolltullar på en begränsad mängd nötkött varje år.

UPP

Kommer CETA påverka EU:s och Sveriges användning av antibiotika i djurproduktionen?

EU:s och Sveriges regler kring antibiotikaanvändning påverkas inte av CETA. Antibiotikafrågan är högt prioriterad av Sverige på alla fronter. Sverige jobbar för att arbetet mot resistensutveckling och mindre men mer ansvarsfull användning av antibiotika i djurproduktion. Det här är en viktig fråga för hållbar ekonomisk och hälsomässig utveckling i EU och Kanada, och i hela världen.

I förlängningen kan CETA bidra till ett bättre hälsoskydd för EU och Kanada, genom att vi kan utbyta kunskap i högre utsträckning och verka för starkare hälsoskyddsregler i våra respektive länder. Därigenom kan vi påverka andra länder i samma riktning.

UPP

Kommer CETA att leda till mer kanadensiska jordbruksprodukter/livsmedel på den europeiska marknaden?

Ja, det är sannolikt. Ofta säger man att tullar inte har någon större betydelse i den transatlantiska handeln, men när det gäller jordbruksprodukter stämmer inte det. Det beror på att tullarna i genomsnitt är högre för jordbruksprodukter i både EU och Kanada än för andra varor. För vissa produkter kan tullarna vara så höga i både EU och Kanada att det idag inte blir lönsamt att handla.

Därför kommer det att få konsekvenser om tullarna tas bort. CETA kommer att medföra en avveckling av de flesta tullar för jordbruksprodukter och livsmedel i handeln mellan Kanada och EU, vilket kan leda till en ökad konkurrens i EU för vissa jordbruksprodukter. Tillträdet till den kanadensiska marknaden för export från EU kommer förstås också att förbättras, framförallt för förädlade livsmedel, vilket kan skapa nya möjligheter för svensk livsmedelsexport.

För några produkter har EU och Kanada åtagit sig att förbättra marknadstillträdet enbart genom tullkvoter, dvs. tullen sänks eller tas bort endast för en begränsad kvantitet av produkten. Detta gäller till exempel för nötkött i EU:s fall. Dessa tullkvoter kommer endast att kunna utnyttjas för hormonfritt nötkött, eftersom CETA inte medför någon ändring av EU:s hälsoskyddslagstiftning. Kanada har undantagit fjäderfäkött, ägg och mejeriprodukter från tullavveckling.

UPP

 

5. Arbetsrätt och jobb

 

Kommer CETA bidra till att skapa nya jobb?

CETA, liksom andra handelsavtal, öppnar möjligheter för företag att delta på en större marknad och dra nytta av det. Chansen är stor att nya jobb skapas, medan vissa jobb kan försvinna. Företag som tjänar på möjligheten att expandera i Kanada kan komma att anställa fler medan de som har svårt att hävda sig gentemot ökad kanadensisk konkurrens kan behöva dra ner.

Erfarenheter från tidigare handelsavtal visar att det generellt inte går att säga att det blir fler eller färre jobb. Däremot visar forskningen att denya jobb som skapas blir bättre betalda och mer kvalificerade.

UPP

Kan CETA påverka våra fackliga rättigheter och ”den svenska modellen”?

Parterna förhandlar inte direkt om arbetsrättsliga frågor. Däremot innehåller CETA ett kapitel om handel och arbetsrätt, där parterna konstaterar att internationella arbetsrättsliga standarder ska upprätthållas. Kapitlet hänvisar till dokument som ”Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work” och ”Declaration on Social Justice for a Fair Globalisation” som International Labour Organisation (ILO) tagit fram. Hänvisningarna i CETA syftar till att stärka samarbetet på området och främja dessa grundläggande standarder i handelssammanhang. Avtalet påverkar alltså inte ”den svenska modellen”.

UPP

Kommer det bli lättare att få arbetstillstånd genom CETA?

Frågan om personrörlighet är känslig och har inte diskuterats så mycket i förhandlingarna. Det blir inga större förändringar på detta område.

UPP

 

6. Offentliga sektorn

 

Kommer offentliga tjänster, såsom skola och sjukvård, påverkas av CETA?

När EU förhandlar tjänstehandel med andra länder exkluderas alltid offentliga tjänster, det vill säga tjänster inom ramen för det offentliga skolväsendet och hälso- och sjukvårdssystemet. Så är det även med CETA-avtalet. Hur sådan verksamhet finansieras och organiseras kommer alltså inte vara något som påverkas av CETA. Ett undantag är tjänster såsom tandläkarkliniker och vårdcentraler. Här har Sverige i WTO sedan 1995, genom GATS-avtalet, bundit oss till att inte begränsa antal utländska aktörer och inte diskriminera. Detta bekräftas i CETA. Dock behåller Sverige full rätt att besluta i frågor kring subventionering.

Rent privatfinansierade hälsovårds- och utbildningstjänster, dvs. sådana som inte tillhör det offentliga skolväsendet och hälso- och sjukvårdssystemet, omfattas dock av CETA. Exempel på dessa kan vara trafikskolor, vissa kliniska analystjänster eller privata språkskolor.

UPP

Kommer CETA leda till att kanadensiska företag kan driva offentligfinansierad verksamhet i Sverige? 

Kanadensiska företag kan redan enligt svensk rätt bedriva offentligfinansierad verksamhet i Sverige, till exempel på entreprenad driva en friskola. Utländska företags möjligheter att driva sådan verksamhet i Sverige beslutas av riksdagen. CETA kommer inte att ändra på detta.

UPP

Kan CETA påverka möjligheterna att ta sociala och miljömässiga hänsyn i offentlig upphandling?

Avtalstexten i upphandlingskapitlet i CETA bygger på Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om offentlig upphandling (GPA) i vilket både EU:s medlemsstater och Kanada är parter. I GPA finns övergripande bestämmelser om miljöhänsyn i offentlig upphandling, medan sociala hänsyn inte regleras alls. Motsvarande bestämmelser finns i CETA. Det innebär att CETA inte går utöver vad som redan regleras i GPA vad gäller denna typ av hänsyn. De möjligheter som finns att ta miljö- och sociala hänsyn styrs av EU:s upphandlingsregler, som är mer långtgående än bestämmelserna i CETA och GPA.

UPP

Kan CETA påverka svensk vattendistribution?

CETA påverkar inte hur Sverige väljer att reglera vattendistribution och vattenrening. Artikel 1.9 klargör att inget i avtalet medför något krav gällande hur ett land väljer att hantera sina vattenresurser eller organisera sin vattenförsörjning. Vidare har Sverige inte gjort något så kallat åtagande för vattenrening eller vattendistribution. Det vill säga. vi har inte garanterat Kanada tillträde till vår marknad när det gäller dessa tjänster. Slutligen finns ett explicit undantag för tjänster på entreprenad, det vill säga där företag har exklusiva rättigheter att inom ett visst område leverera en tjänst. Detta är hur vattendistribution vanligen regleras i Sverige.

Däremot bekräftar CETA att svenska marknaden för hantering av avloppsvatten (från hushåll, industri och jordbruk) är öppen för kanadensiska bolag. Detta gäller dock endast om det sker helt privat och inte om det sker på entreprenad, dvs. genom exklusiva rättigheter (se ovan).  

UPP

Kommer CETA att påverka statliga stöd för film, musik och andra kreativa branscher?

I avtalet framgår tydligt att reglerna kring produktion av film, musik med mera inte ska omfattas av CETA-förhandlingarna. Därmed är denna bransch exkluderad från CETA.

UPP

Kommer CETA att påverka upphovsrätten?

Bestämmelserna i CETA syftar till att underlätta produktion och marknadsföring av innovativa och kreativa produkter. Kanada och EU blir skyldiga att effektivt skydda immateriella rättigheter och att säkerställa att lagstiftningen på området efterlevs. Upphovsrätt, patent, varumärken, mönster, kretsmönster för halvledarprodukter, geografiska ursprungsbeteckningar, växtsorter och företagshemligheter är de immateriella rättigheter som täcks av CETA. Avtalet innebär bland annat att det starkare skyddet av patent för läkemedel och för geografiska ursprungsbeteckningar som finns i EU också kommer att gälla i Kanada.

UPP

 

7. Investerares rättigheter

 

Varför innehåller CETA regler om investeringsskydd?

Syftet med investeringsskyddsavtal är att garantera att utländska investerare erhåller en lägsta nivå av behandling. Ifall investeraren anser att statens behandling inneburit ett brott mot investeringsskyddsavtalet finns en möjlighet att tvista gentemot staten där en investering gjorts. Denna möjlighet införs dels för att stater faktiskt ska implementera avtalets innehåll, och dels för att företag ska ha möjlighet att vidta rättsliga åtgärder när avtalets innehåll inte respekteras.

ISDS är en förkortning för Investor-State Dispute Settlement och är ett system för att hantera sådana tvister mellan stater och utländska investerare. ISDS har i CETA bytts ut mot ett reformerat system, så kallat ICS som står för Investment Court System. Den största förändringen gentemot nuvarande system är att det ska gå att överklaga ett tribunalbeslut. Dessutom ändras processen på så sätt att staterna får ökat inflytande över vilka som väljs till tribunalen.

Kollegiet har en egen FAQ för ISDS. Den finner du här.

UPP

Finns en risk för att CETA medför en så kallad ”nedkylningseffekt”?

Med ”nedkylningseffekt” avses att stater av rädsla för att behöva betala skadestånd efter att ha förlorat en framtida tvist väljer att dröja eller helt avstå från att stifta lag eller fatta beslut.

CETA är ett för Sverige internationellt bindande avtal där svenska myndigheter och svensk lagstiftare måste göra en bedömning av huruvida en lag eller ett beslut innebär ett brott mot avtalet. Eftersom det råder relativt stor samstämmighet mellan det skydd som ges av svensk lagstiftning och det som kommer att ges av CETA är det Kommerskollegiums bedömning att risken för beslutsfattare att tveka inför om ett beslut eller ny lag strider mot CETA är liten. Kollegiet gör därför bedömningen att CETA på sin höjd kan leda till endast en marginell nedkylningseffekt.

UPP

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies