Vinjett-HABC.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar. Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Ord som börjar med:

ISO (International Organization for Standardisation)

ISO är ett internationellt standardiseringsorgan, representerat av nationella standardiseringsinstitutioner som arbetar industriell och kommersiell standardisering. Organisationen är ett nätverk av nationella standardiseringsorgan ett per land, från 164 länder. Huvudkontoret ligger i Genève. En del av de nationella medlemmarna är kopplade till staten, medan andra är helt privata. Sveriges medlem är SIS Swedish Standards Institute.

Skriv ut

ITU (International Telecommunication Union)

FN-organ, baserat i Genève, som utarbetar standarder för samt reglerar internationell radio- och telekommunikation.

Skriv ut

ITC (International Trade Centre)

UNCTAD:s och WTO:s gemensamma organ för att arbeta med handelsrelaterat utvecklingssamarbete med utvecklingsländerna för exportfrämjande åtgärder och marknadsföringsinsatser. ITC:s arbete är inriktat på att stödja företagare i utvecklingsländer i arbetet med att stärka sin konkurrenskraft, utveckla exportstrategier, samt förstå och påverka de avtal och regelverk som styr internationell handel. Se även Aid for trade, Global Trust Fund.

Skriv ut

ITTA (International Tropical Timber Agreement )

ITTA är en handelsöverenskommelse från 1983 som syftar till att främja utveckling och handel med tropiskt timmer från uthålligt brukade skogar. I januari 2006 beslutades om ett nytt avtal som inkluderar illegalitet och miljötjänster. Se ITTO.

Skriv ut

ITTO (International Tropical Timber Organization )

ITTO är en råvaruorganisation som samlar länder som producerar respektive konsumerar tropiskt timmer. Från svensk sida deltar Skogsstyrelsen i rådsmötena. Syftet är att främja hållbart tropiskt skogsbruk och handel med dessa produkter. Se ITTA.

Skriv ut

IMF (Internationella valutafonden)

(International Monetary Fund)

Syftet med IMF är att främja globalt monetärt (växelkurser, räntor, valutor) samarbete och finansiell stabilitet. IMF grundades 1944 samtidigt som Världsbanken i Bretton Woods, USA (därav namnet Bretton Woodsinstitutionerna som används ibland). I dess mandat ingår att underlätta en balanserad tillväxt av internationell handel, genom att främja växelkursstabilitet och bistå länder med betalningsbalansproblem. Man ger både råd och förmånliga lån, de senare villkorade av olika ekonomiska reformer som ibland varit kontroversiella. IMF samarbetar med bland annat WTO och Världsbanken i handelsfrågor. Se även Integrated Frameworkt

Skriv ut

IRC (Internationellt regulativt samarbete)

Ett informellt eller formellt avtal eller arrangemang, mellan länder (på bilateral, regional eller multilateral nivå) för att befrämja någon typ av samarbete i framtagande, övervakning, tillsyn eller efterföljande förvaltning av regler. eng International Regulatory Cooperation

Skriv ut

KN (Kombinerade nomenklaturen)

EU:s gemensamma tullnomenklatur, det vill säga indelning av varor, bygger på det Harmoniserade Systemet (HS) men bygger vidare på detta med en mer detaljerad indelning av varorna. Till den sexställiga (sexsiffriga) HS-koden läggs ytterligare två siffror, vilket gör att KN-numret är 8-ställigt. Syftet är att dela in varorna i ännu fler undergrupper, vilket kan behövas om det är olika tullsatser på varor inom samma HS-nummer.

Exempel: 4011.20.10 (gummidäck till bussar eller lastbilar med ett belastningsindex av högst 121). För däck med högre belastningsindex blir KN-numret i stället 4011.20.90. Se även Taric för en ännu mer detaljerad klassificering.

Skriv ut

LAIA (Latin American Integration Association)

(ALADI)

Paraplyavtal för latinamerikanskt samarbete som trädde i kraft 1981. Målsättningen är att åstadkomma en harmonisering mellan länderna med långsiktigt syfte att skapa en regional gemensam marknad. Delöverenskommelser mellan ett begränsat antal medlemsländer uppmuntras. Avtalen måste dock vara öppna för andra medlemmar i LAIA. Preferenser har getts för hela ländergrupper och bilaterala och plurilaterala avtal har slutits. Medlemmar är Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Cuba, Ecuador, Mexico, Paraguay, Peru, Uruguay och Venezuela. Se UNASUR.

(Sp: Asociación Latinoamericana de Integración (ALADI)

Skriv ut

MGN (Mest gynnad nation)

(MFN,Most-Favoured-Nation)

Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, till exempel en tullsänkning, som en WTO-medlem ger till ett annat WTO-land, omedelbart och ovillkorligt ska tillfalla alla övriga WTO-länder. Även för handeln med tjänster (GATS) och immaterialrätten (TRIPS) är MGN-principen av central betydelse.

Undantag från MGN kan göras för tullunioner och frihandelsområden, särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer samt på tjänsteområdet för ekonomiska och regionala integrationsarrangemang, till exempel den nordiska arbetsmarknaden. I GATS (General Agreement on Trade in Services) ges även medlemmar möjligheten att införa undantag från MGN-principen vid tillträde till avtalet.

I praktiken är undantagen så många och omfattande att en stor del av världens handel inte sker på MGN-basis utan på bättre villkor, det vill säga huvudsakligen med lägre tullar. Se även Icke-diskriminering.

(Eng: Most-Favoured-Nation, MFN).

Skriv ut

MIC (MIC, Multilateral Investment Court system )

MIC är tänkt att ersätta ICS och ISDS genom att skapa en multilateral investeringsdomstol till vilken stater ska kunna knyta sina investeringsskyddsavtal. MIC är bland annat ett resultat av den kritik som riktats mot det nuvarande systemet där en person ena dagen kan agera som ombud och den andra dagen som skiljeman, vilket kallas ”double hatting”. Som förslaget ligger nu är det tänkt att domarna till MIC ska utnämnas för en längre period och under denna period får de inte ta andra uppdrag. MIC förhandlas för närvarande i UNCITRAL:s arbetsgrupp III som möts två gånger per år. Förhandlingarna kan dra ut på tiden.
Skriv ut

MUL (Minst utvecklade länder)

(LDC,Least Developed Country)

Beteckning för de av FN klassificerade 48 "minst utvecklade länderna" i världen. För att få beteckningen MUL ska ett land uppfylla tre krav: (1) en bruttonationalinkomst per capita som understiger 900 US dollar, (2) låg utvecklingsgrad när det gäller olika hälso- och utbildningsvariabler samt dessutom vara (3) en sårbar ekonomi med bland annat stort beroende av ett fåtal näringar. Det senare kriteriet gör att de stora utvecklingsländerna (över 75 miljoner invånare), med undantag för Bangladesh, inte ingår.

De flesta MUL är relativt små länder. Befolkningen består av ca 700 miljoner människor totalt, vilket är endast tolv procent av världens befolkning. Majoriteten utgörs av länderna i Afrika söder om Sahara. 39 av de 78 AVS-länderna är MUL-länder.

Vid WTO:s ministermöte i Singapore 1996 antogs en handlingsplan för MUL-länderna där det bland annat rekommenderades att de skulle få tullfritt tillträde för sina exportvaror i övriga WTO-länder. EU ger särskilt förmånliga preferenser till MUL-länder som inte är AVS-länder inom ramen för GSP-systemet. Se Everything-But-Arms.
(Eng: Least Developed Country, LDC).

Skriv ut

MFA (Multifiberavtalen)

De avtal som möjliggjorde kvantitativa begränsningar av tekohandeln mellan GATT-länderna 1974-1994. Multifiberavtalen hade föregåtts av bilaterala begränsningsavtal, som USA slöt i slutet av 1950-talet med Japan och tekoexportörer i Sydostasien, samt 1961-1973 av bomullstextilavtal inom GATT:s ram. Med Multifiberavtalet kom efter hand allt fler tekovaror att omfattas av regleringarna.

MFA stred både mot GATT:s förbud mot kvantitativa restriktioner och MGN-principen eftersom begränsningsåtgärderna kunde vidtas selektivt, det vill säga ett importland (i-land) kunde sluta ett bilateralt avtal med ett exportland (utvecklingsland) att det skulle begränsa sin export av tekovaror till vissa kvantiteter. Det förutsatte ett ofta omfattande licenssystem.

Vid inträdet i EU fick Sverige börja tillämpa unionens importbegränsningar och importövervakning av tekovaror. Multifiberavtalet avlöstes 1994 i Uruguayrundan av Avtalet om textil och konfektion (ATC).

Skriv ut

MLA (Multilateral Agreement on conformity assessment)

Via avtal mellan ackrediteringsorganen (vanligen kallade MLA-avtal men även dessa kan kallas MRA) jämställer ackrediteringsorganen den provning, kalibrering, certifiering och kontroll som sker under ackreditering av andra ackrediteringsorgan som ingår i avtalen som motsvarande under egen ackreditering.

Skriv ut

MEAs (Multilateral Environmental Agreements)

Internationella miljöavtal. Det finns över 200 avtal varav man brukar hävda att mellan 14 och 30 (båda siffrorna från WTO, men beroende på definition) har handelsrelaterade bestämmelser, det vill säga de innehåller handelsåtgärder eller regler vars tillämpning kan få handelskonsekvenser.

I förhandlingarna i WTO:s kommitté för handel/miljö är det sex MEAs som diskuterats. Det gäller Baselkonventionen, CITES, Montrealprotokollet, Stockholmskonventionen, Biosäkerhetsprotokollet och Rotterdamkonventionen. Dessa avtal handhas i Sverige av Naturvårdsverket (utom Rotterdamkonventionen som handhas av Kemikalieinspektionen). Bland övriga MEAs med handelskonsekvenser kan nämnas Klimatkonventionen med Kyotoprotokollet. Även för denna har Naturvårdsverket rapporteringsansvaret.

Skriv ut

MRA (Mutual Recognition Agreements )

Avtal mellan två parter för ömsesidigt erkännande av varandras procedurer för att bedöma varors överensstämmelse med den andra partens tekniska föreskrifter. Dessa avtal innebär att man hos den exporterande parten kan utföra de procedurer - provning, certifiering, märkning med mera - som krävs för att bedöma att en vara (till exempel läkemedel, maskiner, elektrisk materiel) överensstämmer med den importerande partens föreskrifter. Det kan exempelvis gälla att amerikanska myndigheter kan intyga att fritidsbåtar tillverkade i USA uppfyller EU:s krav innan de exporteras till EU.

EU har slutit sådana avtal med USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan, Israel och Schweiz.

Avtal med fler än två parter är involverade kallas Multilateral Recognition Agreements. Se även ACAA.

Skriv ut

NAMA (Non-Agricultural Market Access negotiations)

NAMA är de förhandlingar inom Doharundan där frågor om marknadstillträde för industrivaror (inklusive fisk) behandlas. Det gäller främst frågor om tullsänkningar (tulltoppar, höga tullar, tulleskalering etcetera) men också icke-tariffära handelshinder för dessa produkter. Själva förhandlingsgruppen kallas NGMA - Negotiating Group on Market Access.

Se Schweiziska formeln.

Skriv ut

NGO (Non-Governmental Organization )

Samlingsnamn för frivilliga (icke-statliga) organisationer av lobbyistkaraktär som försöker påverka regeringarna i olika frågor, bland annat handelspolitiska frågor. Floran av NGOs är stor, liksom bredden i vilka intressen de företräder, samt vilka resurser de förfogar över och vilka metoder de använder. Nämnas kan näringslivsorganisationer, fackföreningar, miljörörelser, solidaritetsgrupper och kyrkor.

Till de svenska frivilligorganisationer som regelbundet lämnar synpunkter till regeringen i handelspolitiska frågor hör bland andra Svenskt Näringsliv och dess olika branschorganisationer, LO, TCO, Diakonia, Forum Syd, Lutherhjälpen och Konsumenter i Samverkan.

Skriv ut

NTMs (Non-Tariff Measures)

Med begreppet menas ofta samma sak som Non-Tariff Barriers (NTBs), icke-tariffära handelshinder, men egentligen avser NTMs alla slags statliga åtgärder (utom tullar) som påverkar handeln, det vill säga inte bara de som hindrar handeln utan även de som underlättar handeln. Med andra ord är NTMs ett bredare begrepp än NTBs.

Skriv ut

NAFTA (North American Free Trade Agreement )

Nordamerikanska frihandelsavtalet mellan Kanada, Mexico och USA är tillsammans med EU det största frihandelsområdet i världen. Avtalet som grundade NAFTA trädde i kraft 1994. Dessförinnan fanns det amerikansk-kanadensiska avtalet CUSFTA. Den 1 januari 2008 avvecklades tullar och andra handelshinder på varuområdet mellan NAFTA-länderna. Andra avtalsområden rör tjänstehandel, investeringsvillkor, immaterialrätt, miljöfrågor och arbetsrätt. Jordbruk omfattas av delvis egna regler. Det finns också en tvistlösningsmekanism i avtalet.

Se även FTAA, DR-CAFTA.

Skriv ut

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies