taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med:

AU (Afrikanska unionen )

Afrikanska unionen är en mellanstatlig organisation för samarbete mellan 54 afrikanska länder.  Organisationen har bland annat som mål att uppnå fred och säkerhet på kontinenten, att accelerera den politiska och ekonomiska integrationen i Afrika, att främja och försvara gemensamma afrikanska positioner internationellt och att främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning. Afrikanska unionen etablerades 2002 som en efterföljare till OAU, Organisation of African Unity.

På det handelspolitiska området har organisationen som mål att "etablera de nödvändiga förutsättningar som möjliggör för kontinenten att spela sin rättmätiga roll i den globala ekonomin och i internationella förhandlingar". Vidare vill man "samordna och harmonisera politiken mellan existerande och framtida regionala ekonomiska sammanslutningar för att gradvis uppnå unionens målsättningar". Detta innebär konkret att man siktar mot att i olika steg etablera en afrikansk gemensam marknad och så småningom också en ekonomisk och monetär union. Denna målsättning, samt en plan för genomförandet, slogs fast i en överenskommelse mellan de dåvarande medlemmarna i OAU 1991 genom det så kallade Abujafördraget. Se även ECOWAS, SADC, EAC,

Skriv ut

AfT (Aid for Trade)

Aid for Trade är ett initiativ från WTO som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Fokus ligger på att stärka identifieringen av handelsrelaterade behov och flaskhalsar i utvecklingsländerna och kvaliteten på biståndsgivarnas svar på dessa behov, liksom på kopplingen däremellan.

Många utvecklingsländer har trots ökat marknadstillträde inte lyckats öka sin export. För flertalet av dem krävs insatser för att hjälpa dem öka sin närvaro på världsmarknaden. Det kan gälla att stärka produktions- och exportkapaciteten, förbättra infrastrukturen, bygga upp nödvändiga institutioner och regelverk, uppfylla internationella standarder samt implementera handelsavtal. 

EU antog 2007 en gemensam Aid for Trade-strategi som sätter fokus på stöd till AVS-länder samt det internationella arbetet med studier av vad som hindrar de minst utvecklade ländernas internationella handel.

Se även Integrated Framework, Global Trust Fund.

Skriv ut

CAN (Andiska Gemenskapen)

(Andean Community)

Andinska gemenskapen är ett ekonomiskt och socialt samarbete mellan  Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru. Samarbetet startade 1969  och målet är att stimulera tillväxt genom ökad regional integration och ekonomiskt och social samarbete samt en stadig förbättring av levnadsvillkoren för invånarna i regionen.  I de avslutade frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och Andinska Gemenskapen valde Bolivia och Ecuador av olika anledningar valt att stå utanför. Frihandelsavtalet innehåller dock en integrationsklausul som öppnar för framtida integration av dessa länder i avtalet. Länderna i Andinska gemenskapen är associerade medlemmar i MERCOSUR.

Se Latin American Integration Association, MERCOSUR, UNASUR.

Andinska gemenskapens webbplats: Comunidad Andina

Skriv ut

AB (Appellate Body)

Appellate Body är WTO:s överprövningsorganet för tvistlösning. Hit kan panelutslag i WTO överklagas. Överprövningsorganet består av sju personer med sakkunskap inom juridik, internationell handel och WTO:s regelsystem. Vid varje prövning engageras tre av dessa sju experter.

Se Tvistlösning.

Skriv ut

ACIA (ASEAN Comprehensive Investment Area)

Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN som trädde ikraft 2012. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. Avtalet är en vidareutveckling av ASEAN Investment Area (som trädde ikraft 1999) och ASEAN Investment Guarantee Agreement (IGA).

Skriv ut

ANZCERTA (Australia New Zealand Closer Economic Relations Trade Agreement )

Långtgående frihandelsavtal, grundat 1983, mellan Australien och Nya Zeeland. Har utvidgats att omfatta tjänster och investeringar samt ett avtal om ömsesidigt erkännande.

Skriv ut

ASCM (Avtal om subventioner och utjämningsåtgärder)

Agreement on Subsidies and Countervailing Measures

WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. Avtalet förkortas ASCM men ibland också SCM.

Se Subventioner till industrin (WTO), SCM.

Skriv ut

ATC (Avtalet om textil och konfektion)

Ageement on Textiles and Clothing (ATC)

Avtalet om textil och konfektion  ingicks i Uruguayrundan och ersatte Multifiberavtalet (MFA). Avtalet innebar att alla kvantitativa restriktioner mellan WTO-länderna inom tekohandeln avvecklades. Avvecklingen genomfördes på tio år, 1995-2005, genom två parallella processer. För det första genom att varugrupper fördes in under normala WTO-regler, genom så kallad integration, vilket innebar att kvoter inte längre var tillåtna. För det andra utökades gradvis tillväxttakten för kvarvarande kvoter, det vill säga kvoterna blev större vilket ledde till att importutrymmet ökade.

Från och med 1 januari år 2005 är alla kvantitativa tekorestriktioner i princip avskaffade. Se Tekohandel, Skyddsklausul för textil- och konfektionsvaror.

Skriv ut

BIMST-EC (Bay of Bengal Initiative for Multi-Sectoral Technical and Economic Cooperation )

BIMST-EC (även kallat Bangladesh, India, Burma (Myanmar), Sri Lanka, Thailand – Economic Cooperation) är ett initiativ för socialt och ekonomiskt samarbete som bildades 1997 mellan Bangladesh, Indien, Sri Lanka och Thailand. Burma anslöt sig 1997 och Nepal och Bhutan blev medlemmar 2004. Ett ramavtal har slutits mellan länderna och förhandlingar om ett frihandelsavtal omfattande varor, tjänster och investeringar pågår för närvarande. Målet är att upprätta ett frihandelsområde till 2017.

Skriv ut

BIT (Bilateral Investment Treaty)

Bilaterala investeringsavtal är avtal mellan två länder för att främja, skydda och i vissa fall liberalisera investeringar. De flesta BITs är enbart inriktade på att främja och skydda investeringar. Det gör länderna genom att garantera att investerare från det andra landet får ett visst investeringsskydd. Det övergripande syftet med dessa garantier är att skapa ett stabilt, förutsägbart och rättssäkert klimat för investeringar.

Vissa BITs omfattar även villkor för etableringar och förbud mot vissa handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related Investment Measures - TRIMs).

Till skillnad från många andra mellanstatliga avtal ger de flesta BITs rättigheter till enskilda företag. Därför kan investerare kräva skadestånd av stater som inte uppfyller skyldigheterna i avtalen genom internationellt skiljeförfarande. Antalet BITs ökade kraftigt under 1990-talet och det finns idag omkring 3000 BITs, varav EU-länderna är avtalspart till över hälften av avtalen. I och med Lissabonfördraget är nu investeringar en del av den gemensamma handelspolitiken och Kommissionen förhandlar BITs för alla EU-länder. Se även Investeringsskydd, Tvistlösning, International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID), Foreign Direct Investment (FDI), Multilateral Agreement on Investment (MAI), Trade-Related Investment Measures (TRIMs).

Skriv ut

BAM (Border Adjustment Measure)

Se gränsjusteringsåtgärd.

Skriv ut

BCA (Border Carbon Adjustment)

Detta är en form av gränsjusteringsåtgärd som syftar till att justera priset på vissa importerade varor för att neutralisera effekten av att olika länder har olika sträng klimatlagstiftning.

Skriv ut

BTA (Border Tax Adjustment)

Se Gränsskattejustering.

Skriv ut

BNP (Bruttonationalprodukt)

Motsvarar det totala förädlingsvärdet av all produktion av varor och tjänster i ett land under ett år. 

Skriv ut

CBERA (Caribbean Basin Economic Recovery Act)

CBERA är en del av Caribbean Basin Initiative (CBI), vilket är ett samlingsnamn för USA:s ambitioner att stödja ekonomisk utveckling i länder i Centralamerika och Västindien. Systemet ger tullfritt tillträde till den amerikanska marknaden för många varor från dessa länder och är en del av USA:s GSP-system. Större delen av dessa länder är även AVS-länder.

Kanada har ett motsvarande program kallat CARIBCAN. Både CBERA och CARIBCAN har getts undantag, waiver i WTO. Se GSP.

Skriv ut

CARICOM (Carribean Community and Common Market)

Den karibiska gemenskapen har femton medlemmar, huvudsakligen öar i Västindien: Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Montserrat, St. Kitts och Nevis, St Lucia, St Vincent och Grenadinerna, Surinam, samt Trinidad och Tobago. Målsättningen på det handelspolitiska området är en gemensam marknad och samordning av ländernas politik i förhållande till viktigare handelspartner.

Nästan alla medlemsländer i CARICOM är AVS-länder och förhandlade tillsammans med Dominikanska republiken mellan 2004 och 2007 om ett så kallat Ekonomiskt Partnerskapsavtal med EU. Detta avtal undertecknades i oktober 2008 av samtliga CARICOM-länder utom Haiti, som undertecknade i december 2009. Se LAIA, OECS, CBERA, CARIFORUM.

Skriv ut

CACM (Central American Common Market)

Medlemmar av den Centralamerikanska gemenskapen, grundad 1960, är Costa Rica, Guatemala, Honduras, Nicaragua och El Salvador. Panama och Belize är än så länge endast associerade medlemmar. Målsättningen är att upprätta ett internt frihandelsområde och på sikt en tullunion.

Huvuddelen av de interna handelshindren har avvecklats. Försöken att upprätta en fullständig tullunion har tagit längre tid, men bedöms snart vara uppnådd. Under 2007 inleddes förhandlingar om ett frihandelsavtal med EU. Dessa kunde slutföras i maj 2010 och frihandelsavtalet väntas träda i kraft provisoriskt under 2013.

Se även DR-CAFTA.

Skriv ut

CEN (Comité Européen de Normalisation)

CEN är en europeisk standardiseringsorganisation för alla teknikområden utom elområdet och telekommunikation. CEN är gemensamt organ för EU:s och EFTA:s nationella standardiseringsorgan. Sveriges medlem är SIS Swedish Standards Institute. Se även CENELEC, ETSI.

Skriv ut

CAP (Common Agricultural Policy)

EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP som tillämpas i alla medlemsstater. Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken lades i slutet av 50-talet. Målen med politiken har varit och är fortfarande att öka produktiviteten inom jordbruket, garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera jordbruksmarknaderna, trygga livsmedelsförsörjningen samt att ge konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

Den gemensamma jordbrukspolitiken innebär bland annat att handeln med jordbruksprodukter är fri inom unionen och att pris- och stödpolitiken fastställs gemensamt. Genom gränsskydd, i några fall periodvisa exportsubventioner och vissa andra marknadsreglerande åtgärder hålls priset på EU-marknaden på en högre nivå än på världsmarknaden för vissa produkter. I CAP ingår också olika budgetfinansierade stöd, främst direkta inkomststöd till jordbrukarna, så kallade gårdsstöd. Dessutom innehåller den gemensamma jordbrukspolitiken miljöersättningar och stöd för att främja landsbygdsutveckling.

EU:s jordbrukspolitik har under åren genomgått flera reformer i riktning mot en mer marknadsanpassad och mindre handelsstörande politik. Under 2013 ska beslut tas inom EU om den nya jordbrukspolitik som ska gälla från 2014 och framåt då EU:s nya långtidsbudget börjar gälla. EU:s gemensamma jordbrukspolitik svarar för ca 40 procent av EU:s totala budget.

Skriv ut

COMESA (Common Market for Eastern and Southern Africa)

Organisationen som grundades 1981 syftar till regional ekonomisk integration och friare handel. Organisationens mål är att upprätta en gemensam marknad till år 2015. Medlemsländerna upprättade år 2009 en tullunion. COMESA har 19 medlemmar: Burundi, Comorerna, Demokratiska Republiken Kongo, Djibouti, Egypten, Etiopien, Eritrea, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Namibia, Rwanda, Seychellerna, Sudan, Swaziland, Uganda, Zambia och Zimbabwe. Flera av länderna är samtidigt medlemmar i andra regionala organisationer. Se bland andra EAC och SADC.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies