Samarbete som ska motverka tekniska handelshinder

För att motverka att tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT) uppkommer eller för att få bort redan existerande tekniska handelshinder finns ett brett internationellt mellanstatligt samarbete, kallat regulativt samarbete.

Informationsutbyte om nya och ändrade regler

Grundläggande för regulativt samarbete är god nationell praxis för att undvika att nya tekniska handelshinder uppkommer. Det omfattar informationsutbyte med handelspartners om nya och ändrade regelverk och att iaktta grundläggande handelspolitiska regler. Sådana regler finns i WTO/TBT-avtalet och i andra internationellt överenskomna dokument om god regulativ praxis (Good Regulatory Practice, GRP), till exempel från OECD i samarbete med APEC. I TBT-avtalet finns till exempel regler som ska iakttas när WTO-medlemmar förbereder, tillämpar och antar tekniska föreskrifter och regler om procedurer för bedömning av överensstämmelse.

Olika grader av ömsesidigt erkännande

För att undanröja existerande tekniska handelshinder finns vidare en rad typer av arrangemang som beror på graden av ambition och syftet med samarbetet. En metod som använts med blandad framgång gäller ömsesidigt erkännande. Det kan gälla, med stegrande ambitionsgrad, metoder för bedömning av överensstämmelse, resultat av bedömning av överensstämmelse, eller det mer långtgående erkännandet av certifikat för överensstämmelse. En än mer långtgående avtalstyp är att erkänna tekniska föreskrifter eller standarder som likvärdiga. Den mest långtgående samarbetsformen innebär internationell harmonisering av föreskrifter.

Gemensam lagstiftning mest långtgående samarbetet

Regulativt samarbete är en del av det internationella samarbete som bedrivs inom WTO och UNECE, samt det analytiska arbete som bedrivs inom OECD. Samarbeten bedrivs även bilateralt och plurilateralt. EU har till exempel avtal om ömsesidigt erkännande (Mutual Recognition Agreement, MRA) på olika produktområden med flera större handelspartners till exempel USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan, Israel och Schweiz. Exempel finns även i frihandelsavtal (FTA) där olika typer av samarbeten etablerats. Ett exempel är det frihandelsavtal som EU slutit med Sydkorea där Sydkorea har förbundit sig att harmonisera sina föreskrifter på fordonsområdet till det internationella regelverk som tagits fram inom UNECE. Andra samarbetsformer är de regulativa dialoger som förs till exempel mellan EU och Japan samt EU och USA. Det mest långtgående regulativa samarbete som setts är den harmonisering som skett inom EU genom gemensam lagstiftning på flera produktområden.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies