Mercosur

EU förhandlar för närvarande om ett frihandelsavtal med de fyra grundarna i Mercosur – Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. I slutet av juni 2019 kom parterna överens om en principöverenskommelse som tar avtalet ett steg närmare slutförhandling.

Läs principöverenskommelsen på EU-kommissionens webbplats

När de slutliga avtalstexterna är klara, ska de genomgå en juridisk granskning och översättas. För att träda i kraft behöver avtalet sedan godkännas av parterna, det vill säga de nationella parlamenten i EU-länderna, Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

Frihandelsavtalet kommer att öka transparensen och förutsägbarheten samt förenkla handeln mellan EU och Mercosur. Dessutom får svenska och europeiska företag inte diskrimineras på Mercosur-marknaden och vice versa. Avtalet skapar även en ram för både bilateralt och internationellt samarbete mellan parterna när det gäller bland annat tekniska regler, djurvälfärd och miljö.

Viktiga delar i principöverenskommelsen

Sänkta eller borttagna tullar

Avtalet innebär att en stor del av handeln mellan EU- och Mercosur-länderna stegvis kommer att bli tullfri efter som längst 15 år. EU kommer att liberalisera 92 procent av all import, medan Mercosur liberaliserar 91 procent av all import.

Mercosur-länderna kommer att ta bort dagens höga tullar på bilar och bildelar, maskiner och IT-varor. Också tullarna på exempelvis vin, alkoholhaltiga drycker, olivolja, choklad, kex och läsk kommer att tas bort.

EU kommer under en tioårsperiod att sänka tullarna på all import av industrivaror från Mercosur. För jordbruksprodukter och livsmedel kommer EU att ta bort tullarna på 82 procent av importen från Mercosur. För känsliga produkter som nötkött, kyckling och etanol kommer tullarna att sänkas eller tas bort i EU för endast begränsade volymer, så kallade tullkvoter.

De sänkta tullar som ges genom frihandelsavtalet gäller bara produkter som är producerade i något av partnerländerna och därmed uppfyller ursprungsreglerna.

Förenklade tullprocedurer

Frihandelsavtalet förväntas leda till förenklade tullprocedurer och ökad transparens. Bland annat kommer Mercosur att öka transparensen kring licensprocedurer för import och export.

Enklare att etablera verksamhet och delta i offentlig upphandling

Avtalet förväntas också ge svenska företag bättre förutsättningar att etablera sig och tillhandahålla tjänster i Mercosurländerna, även i sektorer som hittills har varit stängda, till exempel sjöfartstjänster. Dessutom ökar företagens möjlighet att delta i offentlig upphandling i Mercosur-länderna.

EU-provning och -certifiering godkänns

EU och Mercosur har kommit överens om att använda internationella standarder som bas för interna tekniska regleringar. För el- och elektronikprodukter kommer Mercosur-länderna att acceptera provning och certifiering som har utförts av EU:s organ (så kallad bedömning av överensstämmelse).

Livsmedel

EU:s och Mercosurländernas livsmedelslagstiftning fortsätter att gälla även när (om) avtalet har trätt i kraft. Parterna bibehåller rätten att lagstifta inom sina egna territorier för att uppnå legitima politiska mål, såsom säkra livsmedel. Det betyder att det, precis som idag, inte kommer att vara tillåtet att importera nötkött som behandlats med tillväxthormoner till EU eller griskött som producerats med hjälp av tillväxtbefrämjande preparat, bland annat ractopamine.

Samarbete på hälsoskydds- och hållbarhetsområdet

Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete kring djurvälfärd och antibiotikaanvändning i djurhållning. Det innebär bland annat att EU och Mercosur ska följa upp nuvarande och framtida riktlinjer och rekommendationer om försiktig och ansvarsfull användning av antibiotika. De ska också samarbeta om hur de ska genomföra rekommendationer från internationella organisationer, till exempel Världshälsoorganisationen, och utbyta information om goda produktionsmetoder.

Avtalet omfattar också bestämmelser om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det innebär bland annat att EU och Mercosur ska respektera och samarbeta för att genomföra åtaganden i multilaterala avtal och konventioner, inklusive klimatkonventionen (UNFCCC) och Parisavtalet.

Parterna åtar sig också att främja den positiva roll som handel kan ha för en utveckling mot låga klimatgasutsläpp och en ökad förmåga att anpassa sig till effekterna av klimatförändringar. Parterna ska också samarbeta i frågor som handlar om handel och klimat, både bilateralt, regionalt samt i internationella forum såsom UNFCCC.

Om någon bryter mot avtalet

Om en part bryter mot bestämmelser kring varuhandeln, finns en tvistlösningsmekanism där man kan komma fram hur stor ekonomisk skada som motparten lidit av överträdelsen. Sedan har motparten möjlighet att ta till handelssanktioner för att kompensera för skadan.

Men om en part bryter mot en bestämmelse i hållbarhetskapitlet avgörs inte frågan i avtalets allmänna tvistlösningssystem. Istället skapar parterna ett särskilt system som är anpassat för att lösa tvister på hållbarhetsområdet. Det kan vara genom diskussioner mellan partnerländerna, konsultationer med nationella och internationella organisationer samt involverandet av en fristående expertpanel, som avgör om bestämmelserna i hållbarhetskapitlet har fullgjorts. Om inte, tar expertpanelen fram en åtgärdsplan som specificerar vad parten behöver göra för att fullgöra sina åtaganden.

Bakgrund

Förhandlingarna mellan EU och Mercosur började 1999 och har avbrutits och återupptagits flera gånger fram till 2016, då parterna kom igång med förhandlingarna igen.

Parterna åtar sig också att främja den positiva roll som handel kan ha för en utveckling som innebär låga klimatgasutsläpp samt för att öka förmågan att anpassa sig till effekterna av klimatförändringar. Parterna ska också samarbeta i frågor som handlar om handel och klimat, både bilateralt, regionalt samt i internationella forum såsom UNFCCC.Parterna åtar sig också att främja den positiva roll som handel kan ha för en utveckling som innebär låga klimatgasutsläpp samt för att öka förmågan att anpassa sig till effekterna av klimatförändringar. Parterna ska också samarbeta i frågor som handlar om handel och klimat, både bilateralt, regionalt samt i internationella forum såsom UNFCCC.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies