Regulativt samarbete

Regulativt samarbete mellan två eller fler parter kan användas för att motverka att tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT) uppkommer eller för att eliminera redan existerande tekniska handelshinder.

Grundläggande för regulativt samarbete är god regleringssed (Good Regulatory Practice, GRP) nationellt för att undvika att nya tekniska handelshinder uppkommer. Det omfattar bland annat informationsutbyte med handelspartners om nya och ändrade regelverk och att iaktta grundläggande handelspolitiska regler. Sådana regler finns exempelvis i Världhandelsorganisationens (WTO) TBT-avtal och i andra internationellt överenskomna dokument om god regleringssed från exempelvis OECD. I TBT-avtalet finns regler som ska följas när WTO-medlemmar förbereder, tillämpar och antar tekniska föreskrifter och regler om procedurer för bedömning av överensstämmelse.

För att undanröja existerande tekniska handelshinder finns också en rad olika arrangemang som beror på graden av ambition och syftet med samarbetet. En metod som använts med blandad framgång gäller ömsesidigt erkännande. En än mer långtgående avtalstyp är att erkänna tekniska föreskrifter eller standarder som likvärdiga. Den mest långtgående samarbetsformen innebär internationell harmonisering av föreskrifter.

Regulativt samarbete är en del av det internationella samarbete som bedrivs inom WTO och UNECE, samt det analytiska arbete som bedrivs inom OECD. Samarbeten bedrivs även bilateralt och plurilateralt. EU har exempelvis avtal om ömsesidigt erkännande (Mutual Recognition Agreement, MRA) på olika produktområden med flera större handelspartners exempelvis USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan, Israel och Schweiz. Dessa avtal kan du hitta på Europeiska kommissionens webbplats, länk finns till höger på denna sida.

Exempel finns även i frihandelsavtal (FTA) där olika typer av samarbeten etablerats. Ett exempel är det frihandelsavtal som EU slutit med Sydkorea där Sydkorea och EU förbundit sig att harmonisera sina föreskrifter på fordonsområdet till det internationella regelverk som tagits fram inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE). Andra samarbetsformer är de regulativa dialoger som förs till exempel mellan EU och Japan och EU och USA. Det mest långtgående regulativa samarbete som setts är den harmonisering som skett inom EU genom gemensamlagstiftning på flera produktområden.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies