Tekniska handelshinder

För att importera, saluföra eller använda varor på en marknad gäller normalt att de uppfyller särskilda regler om utformning eller beskaffenhet, så kallade produktregler. För att bedöma varors överensstämmelse med produktkraven finns normalt regler om förfaranden med varor i form av exempelvis provning, certifiering, inspektion och märkning, så kallade procedurer för bedömning av överensstämmelse.

Regler om varor i sig eller förfaranden med varor är antingen offentlig-rättsliga (lagar, förordningar, föreskrifter) eller privaträttsliga (standarder, anvisade förfaranden ). Om reglerna eller förfarandena skiljer sig åt mellan olika marknader måste varorna anpassas till de olika produktreglerna eller underkastas olika eller förnyade procedurer för bedömning av överensstämmelse. Därmed uppkommer tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT).

WTO:s avtal om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) stadgar att tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse inte får utarbetas, fastställas eller tillämpas med avsikt eller med verkan att skapa onödiga hinder för den internationella handeln.

För att motverka att tekniska handelshinder uppkommer eller för att eliminera redan existerande tekniska handelshinder finns ett brett internationellt såväl mellanstatligt som privaträttsligt samarbete. Detta samarbete kan ta formen av särskilda metoder för att undanröja oberättigade tekniska handelshinder eller olika handelsbefrämjande åtgärder för att underlätta marknadstillträdet i olika länder.

För att motverka att tekniska handelshinder uppkommer finns olika förfaranden i form av god regulativ praxis, förhandsinformation och förhandskonsultationer. För att undanröja existerande tekniska handelshinder gäller metoder som avreglering, internationell harmonisering och standardisering, tvistlösningsmekanismer och domstolsbehandling.

För att på andra sätt underlätta marknadstillträde - även utan att formellt sett oberättigade tekniska handelshinder föreligger - kan lämpliga handelsbefrämjande åtgärder vara teknisk assistans, överenskommelser om ömsesidigt erkännande ("Mutual Recognition Agreements", MRA:s) exempelvis, av procedurer för bedömning av överensstämmelse (provning, certifiering, inspektion ) eller av likvärdiga tekniska föreskrifter eller standarder.

Avtal i form av MRA (provning, certifiering) som omfattar ett antal sektorer har av EU slutits med bland annat USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Japan. Genom avtalen kan provning, certifiering osv. av varor ske inom EU mot de krav som gäller i importlandet. Detta innebär förenklingar, tidsvinster och minskade kostnader för europeiska exportörer vid marknadstillträde till berörda länder.

Tekniska handelshinder berörs även på olika sätt i frihandelsavtal (FTA). Ett exempel är det FTA som EU slutit med Sydkorea där Sydkorea förbundit sig att harmonisera sina föreskrifter på fordonsområdet till det internationella regelverk som tagits fram inom UNECE.

Kommerskollegiums roll

Kommerskollegium har ansvar för att följa och delta i det handelspolitiska samarbetet på här aktuella områden, exempelvis genom att bistå regeringen med handelspolitiska underlag inför och under arbetet med FTA-förhandlingarna. Detta innebär nära kontakter med svenska myndigheter, branschorganisationer och företag om deras synpunkter och intressen i dessa förhandlingar.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies