Tjänstehandel på den inre marknaden

Handeln med tjänster inom EU omfattas av principen om fri rörlighet. Det innebär att det ska vara samma villkor för företag att sälja tjänster i Marseille som i Malmö.

Ett medlemsland får därför normalt sett inte hindra ett företag från att sälja en tjänst om företaget har tillstånd att sälja tjänsten i hemlandet.

Tjänstesektorn står för 70-80 procent av EU:s samlade produktion. Runt 85 procent av alla företag i EU är tjänsteföretag och sysselsätter över tre fjärdedelar av alla anställda (källa: Eurostat).

Även industriföretagen köper och säljer allt mer tjänster för att kunna konkurrera med andra företag. I Sverige arbetar nästan hälften av alla anställda inom industrisektorn med tjänster (källa: Kommerskollegium). De flesta tjänster konsumeras i samma land som de produceras. En stor del av tjänstehandeln sker därför genom att företag etablerar sig på den marknad de vill sälja till.

Den gränsöverskridande tjänstehandeln mellan EU-länderna uppgick 2009 till 641 miljarder euro, det vill säga 25 procent av handeln (källa: Eurostat). För Sveriges del har den gränsöverskridande tjänstehandeln ökat under de senaste 10 åren och uppgick 2008 till 26 procent (källa: SCB).

Det finns få EU-gemensamma regler för tjänstehandeln, jämfört med vad som finns för varuhandeln. Men precis som för varor är grundprincipen att tjänster ska få röra sig fritt inom EU. För att öka handeln med tjänster inom EU beslutade medlemsländerna om det så kallade tjänstedirektivet i december 2006.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies