Vad är tjänstehandel?

Har du någon gång varit på utlandssemester eller ringt ett telefonsamtal till ett annat land? I så fall har du varit delaktig i den internationella tjänstehandeln. Andra exempel på tjänstehandel är när ett utländskt byggföretag utför ett bygguppdrag i Sverige eller när någon i Sverige köper en produkt genom en utländsk webbutik.

Även om det inte finns någon enhetlig definition av vad tjänstehandeln är så inkluderar den allt ifrån turism, IT-tjänster, telekommunikationstjänster, byggtjänster, transporttjänster till sjukvårds- och utbildningstjänster. EU definierar tjänstehandel som den verksamhet en tjänsteutövare erbjuder mot ekonomisk ersättning över gränserna. Ett annat, mer allomfattande, sätt att definiera tjänstehandel på är att använda de fyra så kallade leveranssätt som används i WTO:s tjänstehandelsavtal (GATS):

• Gränsöverskridande handel: när tjänsten levereras från ett lands territorium till ett annat (till exempel telefonsamtal över en landsgräns).

• Konsumtion utomlands: när en person eller ett företag konsumerar en tjänst i ett annat land (till exempel turism).

• Lokal etablering: när ett företag etablerar sig i ett annat land (genom till exempel dotterbolag).

• Tillfällig personrörlighet: när en person tillfälligt besöker ett annat medlemsland för att där leverera en tjänst (till exempel konsultarbete).

Tjänstehandelns omfattning och betydelse

En väl fungerande tjänstesektor är idag nödvändig för att skapa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Inom exempelvis EU stod tjänstesektorn år 2007 för 77 procent av sysselsättningen och 95 procent av de nya arbeten som skapades. Tjänstesektorn är dessutom av stor betydelse för andra delar av ekonomin. Exempelvis förmedlar telekommunikationstjänster information som behövs för ett flertal ekonomiska aktiviteter och distributionstjänster för samman tillverkare och konsumenter på olika marknader. Tillverknings-, jordbruks- och utvinningsbolag blir alltmer tjänsteberoende. Denna process är känd som tjänstefiering och innebär att företagen köper in och själva producerar mer tjänster samtidigt som de säljer och exporterar fler tjänster, ofta som ett paketerbjudande tillsammans med varan.

Traditionellt har den internationella tjänstehandeln ansetts vara begränsad och uppgått till ungefär en femtedel av den totala världshandeln. Om man istället mäter handel i förädlingsvärde, dvs. endast det värde som skapas i den inhemska produktionen räknas istället för värdet på hela varan/tjänsten, så utgör tjänstehandeln ungefär hälften av världshandeln. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att tjänstehandeln är svår att mäta och officiell statistik är inte alltid tillförlitlig. Den internationella tjänstehandeln är troligen ännu större än vad statistiken visar, inte minst då statistiken endast mäter gränsöverskridande handel och inte inkluderar tjänstehandel genom lokal etablering.

Klart är i alla fall att tjänstehandeln är på frammarsch. Teknikutvecklingen, inte minst digitaliseringen, har medfört att tjänstehandeln ökat snabbt de senaste decennierna och för närvarande växer tjänstehandeln snabbare än varuhandeln. Digitaliseringen möjliggör ungefär hälften av dagens tjänstehandel. Denna utveckling har också lett till en stor ökning av gränsöverskridande transaktioner och gjort det möjligt för fler och mindre företag att handla internationellt, genom t.ex. internetsajter och digitala marknadsplatser.

EU och Sveriges tjänstehandel

EU är idag världsledande i att exportera och importera tjänster och stod 2010 för cirka 25 procent av den globala tjänstehandeln. Samtidigt sker en betydande del (mer än 50 procent) av den globala tjänstehandeln mellan EU:s medlemsländer. För Sveriges del går cirka 50 procent av den totala tjänsteexporten till EU-länder och cirka 25 procent till övriga länder i Europa.

Sverige innehar en framskjuten plats i den globala tjänstehandeln och återfinns bland världens tjugo största tjänsteexportörer. Starka svenska företag inom bland annat IT, detaljhandeln, säkerhetssektorn, telekommunikationssektorn och finanstjänstesektorn har bidragit till dessa framgångar. Då tjänsteföretag ofta är mycket personalintensiva har utländska tjänsteföretag som etablerat sig i landet dessutom stor betydelse för svensk sysselsättning.

Även om en majoritet av den globala tjänstehandeln fortfarande sker mellan OECD-länder så är tjänstehandel också av stor betydelse för många utvecklingsländer. Tjänster står för uppåt 40 procent av exporten i ett flertal utvecklingsländer. Ett antal u-länder i Ostasien är idag stora tjänsteexportörer.

Hinder mot internationell tjänstehandel

Den internationella tjänstehandeln begränsas på olika sätt av länders nationella lagstiftning och regelverk. Det kan exempelvis röra sig om lagar och regler som begränsar antalet tjänsteföretag på den inhemska marknaden eller som ställer särskilt höga krav på utländska tjänsteföretag. Det finns flera internationella regelverk som syftar till att underlätta den internationella tjänstehandeln. Inom EU gäller fri rörlighet för tjänster, förstärkt genom tjänstedirektivet som trädde i kraft i december 2009. Internationell tjänstehandel reglerar idag genom WTO:s tjänstehandelsavtal (GATS), som EU och Sverige är anslutna till. Utöver detta förhandlar EU med enskilda länder om att ta bort tjänstehandelshinder inom ramen för så kallade bilaterala frihandelsavtal.

Kommerskollegiums roll

Kommerskollegium hjälper privatpersoner och företag som möter hinder för den fria rörligheten inom EU/EES. Detta sker genom Solvit och kontaktpunkten för tjänster. Vi tar även fram underlag till UD för svenska positioner i tjänstehandelsförhandlingar i WTO och EU:s bilaterala frihandelsavtal. Genom remissförfaranden granskar Kommerskollegium att förslag till svensk lagstiftning inte strider mot inre marknadens regelverk om tjänster eller Sveriges internationella åtaganden för tjänster.

Kommerskollegium arbetar också för att våra nationella regelverk överensstämmer med de åtaganden Sverige har gjort i WTO:s tjänstehandelsavtal och i EU:s bilaterala frihandelsavtal.

Relaterat

Läs om tjänstedirektivet

Läs om Solvit

Läs om kontaktpunkten för tjänster

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies