Hälsoskyddsregler - SPS-åtgärder

Sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-åtgärder) används av länder för att skydda konsumenter mot hälsorisker i livsmedel och drycker, djur mot smittsamma djursjukdomar och växter mot skadegörare. Några exempel på SPS-åtgärder är gränsvärden för mögelgifter i nötter, regler om godkända tillsatser i livsmedel och djurfoder samt krav på värmebehandling av lastpallar av trä för att förhindra spridning av växtskadegörare i virke.

SPS- åtgärder behövs för att konsumenterna ska kunna lita på att de livsmedel som finns på marknaden är säkra att äta. De behövs också för att förhindra kostsamma utbrott av smittsamma djursjukdomar eller spridning av växtskadegörare.

SPS-åtgärder får allt större betydelse för handeln

SPS-åtgärder påverkar handeln med bland annat levande djur, avelsmaterial, livsmedel, drycker, växter, djurfoder och trävaror. I takt med att tullarna på dessa produkter blir lägre - till exempel genom att det upprättas frihandelsavtal mellan länder eller regioner – får SPS-åtgärder allt större betydelse för handelsvillkoren. Om en produkt inte uppfyller de SPS-krav som ställs av det importerande landet går det helt enkelt inte att sälja produkten till denna marknad. Det är därför viktigt att SPS-åtgärder utformas på ett sätt som stör handeln så lite som möjligt samtidigt som den eftersträvade skyddsnivån uppnås.

Internationella regler för SPS-åtgärder

I WTO finns ett regelverk – avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-avtalet) – som fastställer de grundläggande principer som WTO:s medlemsländer ska följa när de använder SPS-åtgärder. Om länderna följer dessa principer är tanken att den handelsstörande effekten av SPS-åtgärderna begränsas. Frihandelsavtal mellan länder eller regioner kan också innehålla regler som kompletterar WTO:s SPS-avtal.

SPS-åtgärder kan skilja sig mellan länder

De SPS-åtgärder som används för att hantera en specifik hälsorisk kan skilja sig åt mellan länder. Skillnaderna kan bero på hur höga risker som accepteras i de aktuella länderna och även på hur situationen inom länderna ser ut när det gäller smittsamma djursjukdomar och växtskadegörare. Länder som aldrig haft några fall av BSE (galna kosjukan) har till exempel många gånger mycket restriktiva regler för import av nötkött för att undvika att drabbas av denna sjukdom.

Ibland skiljer sig också värderingen av risker mellan olika länder, vilket kan ge upphov till handelspolitiska konflikter. Några exempel på kontroversiella SPS-frågor i relationerna mellan EU och USA är reglerna för genmodifierade grödor, hormonbehandlat nötkött och dekontaminerad kyckling (”klordoppad kyckling”). Sådana handelskonflikter har hittills visat sig svåra att lösa i WTO.

Harmonisering underlättar handel

Att SPS-regler skiljer sig mellan olika marknader kan försvåra för exportörer som måste anpassa sina produkter till olika regelverk om de vill sälja sina produkter på flera marknader. Det finns emellertid internationella standardiseringsorgan som tar fram internationella standarder (rekommendationer) för säkra livsmedel, djurhälsa och växtskydd. Ju fler länder som följer dessa rekommendationer, desto enklare blir det att bedriva handel, eftersom en produkt som uppfyller en internationell standard kan säljas på flera olika marknader. Detta sätt att underlätta för handel kallasharmonisering.

Inom EU fastställs gemensamma SPS-åtgärder som gäller för handeln inom hela EU. Detta underlättar handeln med levande djur, avelsmaterial, livsmedel, drycker, djurfoder, växter och trävaror på den inre marknaden. Harmoniseringen av SPS-regelverken inom EU kan även underlätta för företag utanför EU som vill exporterar till olika EU-länder. I enstaka fall förekommer striktare nationella regler i medlemsstaterna. Ett sådant exempel är de svenska kraven på salmonellakontroll vid import av kött.

Kommerskollegiums arbete på SPS-området

Kommerskollegium följer tillämpningen av WTO:s regler för SPS-åtgärder i Sveriges och EU:s lagstiftningsarbete, och medverkar i det svenska förberedelsearbetet inför möten i WTO. Kommerskollegium analyserar också förslag till överenskommelser om SPS-åtgärder i EU:s pågående förhandlingar om frihandelsavtal.

Tillsammans med Jordbruksverket, Livsmedelsverket, departement och ambassader arbetar vi för att lösa SPS-hinder som svenska företag stöter på vid export av livsmedel och jordbruksprodukter till länder utanför EU. Kommerskollegium har en koordinerande roll, företag är välkomna att höra av sig om SPS-hinder till oss och vi bidrar med underlag till regeringen, EU kommissionen och andra länders myndigheter för att uppmärksamma och åtgärda SPS-hinder för svensk export.

SPS-åtgärder har stor betydelse för utvecklingsländernas möjligheter att exportera jordbruksvaror och livsmedel. Att bevaka utvecklingsperspektivet är därför en viktig del i vårt analytiska arbete på SPS-området. Vi erbjuder också tekniskt bistånd i form av bl.a. utbildning på SPS-området.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies