Arbeta-i-se.jpg

Handel och social hållbarhet

Ökad handel kan ha stor påverkan på hur ekonomin struktureras om, vilket i sin tur även påverkar sociala förhållanden i samhället. Liberaliserad handel förändrar ett lands produktionsstruktur, som i sin tur kan påverka hela situationen på arbetsmarknaden, exempelvis vad gäller sysselsättningsgrad, inkomstfördelning och arbetsvillkor.

Eftersom handel även leder till ökad konkurrens, påverkas också konsumtionsmönster och marknadsstrukturer. För att kunna utnyttja den nya marknadstillgången krävs tillgång till kapital, naturresurser, nätverk och såväl institutionell som fysisk infrastruktur. Dessa förutsättningar är ofta nationella och inte direkt kopplade till internationell handelspolitik men påverkar i högsta grad handelns hållbarhetseffekter. Till exempel kan skillnader i nationella system för fackligt inflytande och utformningen av det sociala kontraktet mellan medborgare och stat ha stor betydelse för hur arbetsmarknaden påverkas av en förändrad produktionsstruktur.

Vid risk för att handeln medför alltför snabba strukturella skillnader kan en möjlighet vara att införa handelsreformer gradvis så att ett land har tid att anpassa sig till den nya handelsverkligheten. Det kan även finnas ett behov av att kombinera handelsliberaliseringar med biståndsåtgärder som underlättar enskilda länders förutsättningar att ta tillvara på handelns potential.

Kopplingen mellan handel och social hållbarhet är komplex av många anledningar. Till skillnad från agendan att liberalisera handeln finns ingen gemensam global agenda för vad som utgör legitima sociala skyddsintressen. Det blir därför ofta en fråga om att balansera globala mot nationella intressen. Även om internationella avtal till skydd för sociala frågor, såsom skydd för mänskliga rättigheter, formellt sett har samma legala status kan de hamna i konflikt med internationella handelsregler och är oftast svårare att driva igenom.

En viktig trend är att förhandlingar av frihandelsavtal går allt mer mot att inkludera sociala frågor, såsom respekt för arbetsvillkor, vilka ofta regleras i särskilda hållbarhetskapitel i avtalen. En ytterligare trend på nationell och regional nivå är att offentlig upphandling alltmer används som ett styrmedel mot ett mer socialt hållbart samhälle där sociala hänsynstaganden ges ökad betydelse. Därutöver har privata aktörer fått ett allt större faktiskt inflytande i hanteringen av sociala effekter av global handel till följd av att många företag arbetar allt mer aktivt med hållbarhetsfrågor i hela sin värdekedja.

Kommerskollegium arbetar med att belysa kopplingen mellan handel och social hållbarhet genom att analysera handelns roll i vissa fokusfrågor på området, till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbart företagande.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies