pasta-handgjord.jpg

Ursprungsmärkning på pasta – vad spelar det för roll?

2017-09-05

Märkning av livsmedel och framförallt ursprungsmärkning har blivit en allt känsligare fråga i Europa, eftersom den utgör en utmaning av den europeiska inre marknaden och reglerna om fri rörlighet för varor. Här svarar Cyrille Hugon, expert på tekniska föreskrifter och fri rörlighet för varor, på frågor om de senaste turerna i Italien.

Det pratas en del i Bryssel om att Italien infört ursprungsmärkning på pasta. Varför gör man det?

- Å ena sidan är ursprungsmärkning ett svar på konsumenternas önskan om att veta vart maten de köper kommer ifrån. Det här är delvis en reaktion på nyliga livsmedelskriser, såsom galna kosjukan och hästköttsskandalen. Vi har på Kommerskollegium noterat en trend bland medlemsstaterna att föreslå sådana regler.

Kollegiets utredare Cyrille Hugon- Å andra sidan riskerar ursprungsmärkning att fragmentera den inre marknaden och negativt påverka den fria rörligheten för varor inom Europa, eftersom den kan leda till att konsumenterna föredrar nationella produkter till nackdel för produkter från övriga medlemsstater.

- Den 21 augusti antog Italien två nya krav på märkning av ursprung för pasta och ris. Enligt de här kraven ska alla förpackningar av pasta och ris som säljs i Italien innehålla ursprungsbeteckningar som visar var produkten, till exempel durumvetet, odlades. Livsmedelsföretag har en tidsperiod på 18 månader på sig för att anpassa sig till de nya reglerna och märka sina produkter med nya etiketter.

- Förslaget för införande av de två förordningarna anmäldes i maj och diskuterades av medlemsstaterna i juni i en rådgivande kommitté för EU-kommissionen. Italien presenterade motiveringar baserade på en rad överväganden, bland annat mot bakgrund av skyddet för konsumenter. Under diskussionerna uttryckte ett stort antal medlemsstater oro över förslaget. Trots synpunkterna som framkom antog Italien de två förordningarna. Det gav upphov till en laddad debatt i Europa och även kan komma att innebära en rättslig utmaning.

Är det lagligt?

- Märkningskrav för livsmedelsprodukter har nyligen reviderats i Europa och delvis harmoniserats, genom förordning (EU) nr 1169/2011, om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenter. Men medlemsstaterna har kvar möjligheten att anta kompletterande obligatoriska uppgifter om det är motiverat av hänsyn till skyddet för folkhälsan, konsumentskydd, förebyggande av bedrägeri eller skydd av immateriella rättigheter, ursprungsbeteckningar, registrerade ursprungsbeteckningar och förebyggande av illojal konkurrens.

- Den här förordningen föreskriver alltså ett anmälningsförfarande för att informera andra medlemsstater och lägga fram motiveringar. Förslag som har anmälts av en medlemsstat får bara antas om EU-kommissionen inte reagerar negativt på förslaget. Anmälningsförfarandet är tyvärr inte lika öppet som andra förfaranden för anmälan av nationella tekniska regler och anmälan är inte alltid tillgänglig för till exempel privata parter.

- Så ja, det är möjligt att ha särskilda krav på ursprungsmärkning. Sådana krav måste dock vara motiverade och får inte i något fall begränsa den fria rörligheten för varor i Europa.

- Det bör noteras att samma obligatoriska ursprungslandsmärkning, särskilt när det gäller mjölk och mejeriprodukter, nyligen har godkänts av EU-kommissionen, om än under en försöksperiod på två år.

Vad kan det få för konsekvenser för andra producenter?

- Risken är, som vi ser det, att när den obligatoriska ursprungslandsmärkningen införs, så kommer efterfrågan i den medlemsstaten i allt högre grad att riktas mot produkter på den inhemska marknaden, till nackdel för produkter från andra länder. Detta skulle alltså kunna begränsa den fria rörligheten för varor i Europa och därigenom strida mot bestämmelserna i fördraget.

- Vår uppfattning på Kommerskollegium är att det är svårt att motivera ursprungslandsmärkning som går utöver harmoniserade regler med hjälp av konsumentskydd och den typer av regler bör i princip vara frivilliga.

Kommerskollegium håller på med en utredning på temat. Vad är det ni tittar på och varför?

- Som en myndighet med uppgift att främja en öppen och fri handel med transparenta regler tittar vi på om det finns liknande trender i Europa mot bakgrund av dagens växande "anti-trade"-retorik och ökningen av protektionistiska åtgärder på den internationella nivån.

- Vi tittar särskilt på specifika nationella tekniska regler som medlemsstaterna måste anmäla innan de antas. Vissa av reglerna kan ha en protektionistisk avsikt eller effekt.

- I det här sammanhanget har vi sett en växande trend av obligatoriska märkningskrav, särskilt inom livsmedelssektorn. Det är oroande för konsekvenserna för den fria rörligheten för varor och motiveringen av såna krav. Ur procedursynpunkt väcker användningen av anmälningsförfarandet enligt förordning (EU) nr 1169/2011 frågor när det gäller öppenhet och granskning.

Till nyhetsarkivet

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies