jordglob_av_glas.JPG

Flera frihandelsavtal på väg

2017-10-05

EU:s frihandelsavtal med Kanada trädde nyligen i kraft, och fler är på väg. EU förbereder sig nu för förhandlingar med Australien, Nya Zeeland och Chile. Anna Sabelström, expert på frihandelsavtal, berättar om arbetet där Kommerskollegium tar fram underlag och samordnar synpunkter från företag, organisationer och andra myndigheter

Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA) som trädde i kraft den 21 september har beskrivits som ett modernt frihandelsavtal. Vad innebär det?

Anna Sabelström

- Traditionellt har frihandelsavtal främst handlat om varuhandel och sänkta tullar. Men sedan början av 2000-talet har en ny generation av mer ambitiösa frihandelsavtal börjat ta form. De är bredare och berör flera områden, allt från immaterialrätt, tjänster och offentlig upphandling till hållbar utveckling.

Avtalet med Kanada tog åtta år från förhandlingsstart till verklighet. Kommer det att bli samma med de kommande avtalen?

- Det här är omfattande förhandlingar som ofta tar flera år. Men förhoppningen är att dessa avtal inte kommer att ta lika lång tid som det med Kanada.

Vad är det för vits med frihandelsavtal?

- Ett handelsavtal leder bland annat till att tullar på varor tas bort och förutsättningarna för handel med tjänster förbättras. Det skulle kunna vara att företag enklare kan stationera personal i avtalsländerna eller få en förbättrad tillgång till offentlig upphandling. Och för konsumenter skulle det på sikt kunna betyda att utbudet av varor blir större, priserna sjunker och att produktsäkerheten utvecklas.

Förhandlingar låter som ett givande och tagande. Finns det en risk för att vi i Sverige måste sänka våra krav på olika produkter?

- Nej, jag ser ingen risk för detta. I avtalet brukar EU och motparten slå fast att avtalet inte ska försämra villkoren för miljön, människors och djurs hälsa. I alla EU:s frihandelsavtal bevarar parterna rätten att själva bestämma nivån på sina hälsoskyddsregler. Alltså kommer EU inte att ändra sin livsmedelslagstiftning till följd av avtalen. Precis som nu kommer EU inte att godta import av kött som inte uppfyller våra hälsoskyddsregler, till exempel hormonbehandlat nötkött.

Hur kan man påverka förhandlingarna om frihandelsavtal?

- Kommerskollegium bjöd i somras in intresseorganisationer och företag att lämna synpunkter inför förhandlingarna med Australien, Nya Zeeland och Chile. Vi har fått in synpunkter om bland annat tjänstehandel, offentlig upphandling, arbetsvillkor, djurskydd och miljö. Det här bidrar till kollegiets arbete med att analysera och identifiera svenska intressen i ett underlag som sedan skickas till regeringen.

Vad gör regeringen med de synpunkter som har kommit in?

- Regeringen bestämmer vilka frågor som Sverige ska trycka på i diskussionerna i Bryssel inför förhandlingarna. De här diskussionerna leder fram till att medlemsländerna tar ett beslut om mandat för EU-kommissionen att förhandla för deras räkning. Mandatet anger ramarna för vad EU ska uppnå med förhandlingarna.

- När förhandlingarna sedan sätts igång skickar regeringen en lista över svenska intressen till EU-kommissionen. Denna baseras bland annat på det underlag som kollegiet har tagit fram där inkomna synpunkter redovisas.

När förhandlingarna väl är igång, hur kan man påverka då?

- Helt nyligen gick EU-kommissionen ut med att de vill verka för större öppenhet och möjlighet för intressenter i samhället att påverka även medan förhandlingarna pågår. Hittills har EU bjudit in till informationsmöten och konsultationer i samband med förhandlingar.

- Nu planerar kommissionen dessutom att skapa en så kallad rådgivningsgrupp för EU:s handelsavtal. Den ska sammankallas under förhandlingarnas gång, första gången i januari 2018. Här kan det bli ytterligare möjligheter för intressegrupper att genom europeiska organisationer vara med och påverka. Men vi vet ännu inte hur gruppen kommer att sättas samman.

- Något helt nytt är också att EU-kommissionen planerar att offentliggöra nya förslag till förhandlingsmandat - en åtgärd som ska öka transparensen i förhandlingarna. Kommissionen har nyligen offentliggjort förslag till mandat för förhandlingarna med Australien och Nya Zeeland.

Läs mer

Frihandelsavtal på Kommerskollegiums webbplats

EU-kommissionens handelspaket

Till nyhetsarkivet

Handeln med Australien

Australien är Sveriges sjätte största exportmarknad utanför Europa. Exporten uppgick 2016 till 13 miljarder kronor och importen till 2,3 miljarder kronor. Exporten består främst av verkstadsprodukter, maskiner, medicinska och farmaceutiska produkter samt transportmedel. Importen består framförallt av råvaror (stenkol) och verkstadsprodukter.

Handeln med Nya Zeeland

Exporten från Sverige till Nya Zeeland uppgick 2016 till 1,4 miljarder kronor och importen till Sverige till knappt en halv miljard kronor. Exporten består främst av verkstadsprodukter, maskiner och transportmedel. Importen består framförallt av livsmedel (kött, vin, frukt och fisk).

Handeln med Chile

Sveriges varuexport till Chile uppgick år 2016 till 2,5 miljarder kronor. Varuimporten från Chile samma år uppgick till nästan 1 miljard kronor. Sveriges varuexport till Chile domineras av verkstadsprodukter, papper samt järn och stål. Importen består framförallt av råvaror (malm och koppar), livsmedel (vin och frukt) samt verkstadsprodukter och kemiska produkter.

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies