taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med:

Europa 2020

Den övergripande tillväxtstrategin för EU under perioden 2010-2020 som ersatt Lissabonstrategin. Strategin syftar till ”smart, uthållig och inkluderande” tillväxt. Strategin är allmänt hållen men mer detaljerad i de sju så kallade flaggskeppsinitiativen som var och ett innehåller stora mängder förslag inom olika områden. Mest uppmärksamhet av dessa initiativ i ett handelssammanhang har den digitala agendan fått. Det finns även en strategi spedifikt för den inre marknaden (Single Market Act) och en annan strategi för den yttre handelspolitiken, Trade, Growth and World Affairs, som ersatt Global Europe.

Skriv ut

Europa-Medelhavsavtal

Inom ramen för sin Medelhavsstrategi har EU ingått associeringsavtal med Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Tunisien, samt ett så kallat interimsavtal med liknande innehåll med den Palestinska myndigheten. Associeringsavtalet med Syrien har lagts på is. Dessutom finns ett avtal mellan EU-Turkiet. Europa-Medelhavsavtalen har politiska och ekonomiska komponenter.

Handel utgör en viktig beståndsdel och avtalen ska bilda stommen i det stora frihandelsområde som är under förhandling. Se också Barcelonaprocessen, Pan-Euro Med. (Eng: Euro-Med Association Agreements).

Skriv ut

European Cooperation for Accreditation (EA)

Samarbetsorganisation för nationella ackrediteringsorgan inom Europa (till exempel svenska Swedac). Organen ackrediterar bland annat laboratorier, inspektionsorgan och certifieringsorgan för att skapa öppenhet och gemensamt accepterade standarder.

Skriv ut

European External Action Service (EEAS)

När Lissabonfördraget trädde i kraft år 2009 inrättades ett nytt organ inom EU - den europeiska utrikestjänsten (EEAS). Utrikestjänsten leds av Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) och ska bistå representanten med att utforma och samordna EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EEAS ska vara ett oberoende organ underställt den höga representanten, skiljt från Europeiska kommissionen och ministerrådet.

Utrikestjänsten kommer att bestå av dels en central organisation i Bryssel, dels EU-delegationer i länder utanför EU och vid internationella organisationer. De nya delegationerna inom EEAS ersätter Europeiska -kommissionens tidigare delegationer i länder utanför EU. EEAS är under uppbyggnad och ska vara fullt utbyggd år 2013.

Den höga representanten är ordförande i ministerrådet för utrikes frågor och vice ordförande i kommissionen med ansvar för yttre förbindelser. Den höga representanten är ansvarig att leda EU gemensamma utrikes och säkerhetspolitik och att samordna EU:s yttre åtgärder . Eftersom Lissabonfördraget explicit anger att handelspolitiken[JP1] ska vara en del av EU:s utrikespolitik är det inte uteslutet att EEAS kan komma in i beredning av handelsärenden inom EU. Även om ansvaret för handelspolitiken inom kommissionen fortsatt ligger på direktoratet för handelsfrågor (DG Trade). [JP1]Länka till Yttre handelspolitik

Skriv ut

European Food Safety Authority (EFSA)

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, placerad i Parma, Italien. Har i uppdrag att ge oberoende vetenskaplig rådgivning och information om risker i livsmedelskedjan, till exempel om hälsoeffekter av olika ämnen (tillsatser, mögelgifter, rester av bekämpningsmedel m.m.) i livsmedel. EFSA gör vetenskapliga riskbedömningar som ligger till grund för de beslut som fattas inom EU om hur riskerna ska hanteras genom olika typer av åtgärder.

Skriv ut

European Round Table of Industrialists (ERT)

European Round Table of Industrialists skapades 1983 för att driva på utvecklingen av EU. Organisationen består av 50 av Europas största företags ledare. Svenske företagsledaren Pehr G Gyllenhammar var en av initativtagarna till organisationen och var dess ordförande från start fram till 1988.

Skriv ut

European Services Forum (ESF)

European Services Forum är ett nätverk av representanter för europeiska tjänstesektorer. Organisationen arbetar bland annat aktivt för liberalisering av internationell tjänstehandel. ESF:s huvudområde är GATS-förhandlingarna (General Agreement on Trade in Services) och EU:s bilaterala avtal gällande tjänster och investeringar.

Skriv ut

European Telecommunications Standards Institute (ETSI)

Europeiska standardiseringsorganisationen med huvudsaklig inriktning på telekommunikationsprodukter och telekommunikationstjänster. Se även CEN, CENELEC.

Skriv ut

Europeiska Centralbanken (ECB)

ECB har ansvaret för penningpolitiken, det vill säga de åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla prisstabilitet, i EMU. Huvudverktyget är räntan, som ECB bestämmer för Euroområdet. Prisstabilitet är ett av de viktigaste målen för EU:s ekonomiska politik. Med prisstabilitet avses här att de årliga konsumentprisökningarna ska ligga under två procent. ECB, med säte i tyska Frankfurt, ägs gemensamt av valutaunionens medlemsländer genom sina respektive centralbanker

Skriv ut

Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES)

(EFTA Surveillance Authority)

Associeringsavtal mellan EU och EFTA-länderna (utom Schweiz, som röstade nej i en folkomröstning) som trädde i kraft 1994. Genom avtalet har skapats en enda gemensam europeisk marknad genom att EFTA-länderna länkas till EU:s inre marknad. I princip får länderna utanför EU anpassa sig till EU:s regelverk men får i gengäld delta fullt ut i de fyra friheterna - fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Dock omfattas generellt inte jordbruksprodukter och fisk av avtalet.

Sedan Sverige, Finland och Österrike 1995 blivit EU-medlemmar gäller avtalet endast mellan EU samt Island, Liechtenstein och Norge. Efter EU:s utvidgningar 2004, 2007 och 2013 blev de tretton nya medlemsstaterna också medlemmar i EES.

Avtalet övervakas av Europeiska kommissionen och EU-domstolen respektive EFTA:s övervakningsmyndighet, ESA, och EFTA-domstolen

Skriv ut

Europeiska gemenskapen (EG)

Europeiska gemenskapen betecknade tidigare, före Lissabonfördragets ikraftträdande, EU:s ekonomiska gren ("första pelaren") och omfattade tullunionen, den inre marknaden, EMU samt den gemensamma handelspolitiken mot utanförstående länder. EG (numera EU) är formellt medlem av WTO liksom de 27 medlemsstaterna

Skriv ut

Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)

Fördraget om den Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) var det första steget mot det som idag är den Europeiska Unionen (EU). EKSG-fördraget, som ingicks år 1951 mellan Västtyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna, löpte ut den 23 juli 2002 efter att ha varit i kraft i femtio år. Avtalet syftade ytterst till att bevara freden mellan medlemmarna genom att ställa kontrollen av stål och kol under ett gemensamt regelverk

Skriv ut

Europeiska standardiseringsorgan

CEN ( European Committee for Standardization), CENELEC (European Committee for Electrotechnical Standardization) och ETSI (European Telecommunications Standards Institute) är standardiseringsorgan erkända av EU (eng. European Standards Organisations -ESO).

Skriv ut

Europeiska unionen (EU)

Europeiska unionen upprättades den 1 november 1993 då Maastrichtfördraget trädde i kraft. EU byggde ut den dåvarande Europeiska Gemenskapens (EG) nästan helt ekonomiska samarbete till att även omfatta en rad nya frågor, däribland rättsligt samarbete och utrikesfrågor.

Sedan Lissabonfördraget trätt i kraft 2009 finns inte längre EG utan hela samarbetet organiseras efter samma principer och under en och samma juridiska person, EU.

EU:s verksamhet spänner idag över en mängd områden. Ur handelspolitiskt perspektiv är det viktigaste att EU är en tullunion samt har en gemensam inre marknad där de flesta länder dessutom delar en gemensam valuta, euron.

Principiellt är maktfördelningen inom EU den att Europeiska kommissionen lägger förslag på beslut som sedan ministerrådet och Europaparlamentet har att ta ställning till, ändra i och besluta om. Tvister löses i EU-domstolen. Se EU:s fördrag för mer om EU:s funktionssätt. Se även EU:s utvidgningar för unionens medlemsländer.

Skriv ut

Eurostat

EU:s statistikkontor, baserat i Luxemburg, samlar in och publicerar statistisk information från medlemsländernas nationella statistikbyråer. Statistik över Sveriges utrikeshandel med tredje land grundas på tulldeklarationer och levereras via Tullverket och Statistiska centralbyrån (SCB) till Eurostat. SCB ansvarar även för insamlandet av statistik som rör Sveriges handel med övriga EU-länder genom Intrastatsystemet. Eurostat har centralt publiceringsansvar för all Europastatistik. Publiceringen sker genom rapporter och i databaser.

Skriv ut

Everything But Arms (EBA)

Genom förordningen om EU:s allmänna preferenssystem (GSP) erbjuder EU de minst utvecklade länderna (MUL) tullfrihet för alla varor utom vapen och ammunition. Beslutet har varit gällande från och med mars 2001 och kallas "Everything But Arms", EBA.

Skriv ut

Export

Export är när en vara eller tjänst säljs till ett annat land. Ofta används i stället termen utförsel för handel mellan EU-länder. Jämför Import.

Skriv ut

Exportkontroll

Krigsmateriel, kemiska och biologiska stridsmedel, produkter med dubbla användningsområden (dual use) och liknande är föremål för exportkontroll i många länder. I Sverige gäller ett generellt exportförbud för krigsmateriel. Utförseltillstånd beviljas av Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) enligt vissa riktlinjer. Varor kan också vara föremål för exportkontroll genom sanktioner, embargon, förbud eller liknande.

Skriv ut

Exportkredit

Mer eller mindre statliga lån som, med fördelaktiga villkor, syftar till att underlätta export (eller investeringar) för det egna landets företag. Lånen tillhandahålls i Sverige av Svensk Exportkredit (SEK). De begränsas i sin omfattning av Consensusöverenskommelsen. Ej att förväxla med exportkreditgaranti, som är en slags försäkring.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies