taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med:

Direktiv

Ett lagstiftninginstrument som ofta används inom EU för harmonisering. Förslag om direktiv läggs av Europeiska kommissionen och antas av ministerrådet. Oftast måste också Europaparlamentet ge sitt godkännande. Direktiven är bindande för medlemsländerna när det gäller de mål som ska uppnås, men ger varje land valfrihet att utforma medlen. Direktiv införlivas i svensk lagstiftning genom lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter. Ett direktiv riktar sig till medlemsländerna, inte till företag eller enskilda. Jämför förordning

Skriv ut

Dispute Settlement Body

Organ inom WTO med övergripande ansvar för tvistlösning. DSB tillsätter paneler och överprövningsorganet, antar utslag av paneler och överprövningsorganet och övervakar implementering av utslag. DSB består av representanter för alla WTO:s medlemmar.

Skriv ut

Doha-deklarationen om TRIPS och folkhälsa

Vid WTO:s ministermöte i Doha 2001 antogs en särskild förklaring om TRIPS-avtalet och folkhälsa. Den innebär att ingenting i TRIPS-avtalet ska hindra ett land från att vidta åtgärder för att skydda allmän hälsa. Bland annat definieras avtalets flexibilitet vad gäller utfärdandet av tvångslicenser på läkemedelsområdet.

Skriv ut

Doharundan (DDA)

(Doha Development Agenda)

Doharundan är WTO:s pågående handelspolitiska förhandlingsrunda, startad vid WTO:s fjärde ministermöte i november 2001 i Doha, Qatar. Vid mötet antogs en ministerdeklaration som innehåller ett förhandlings- och arbetsprogram för WTO. Deklarationen har fått namnet "Utvecklingsagendan från Doha (Doha Development Agenda, DDA) eftersom deklarationen har en tydlig utvecklingsdimension, det vill säga fokuserar på utveckling i utvecklingsländerna.

Förhandlingarna omfattar ett 20-tal handelsområden. Principen om "single undertaking" gäller, det vill säga samtliga förhandlingsområden ingår i en samlad överenskommelse där ingenting är bestämt förrän allting är bestämt. Under förhandlingarnas gång har fem huvudfrågor identifierats: jordbruk, inklusive bomull, industrivaror (Non-Agricultural Market Access negotiations - NAMA), tjänster, förenklade handelsprocedurer och utvecklingsdimensionen. Det övergripande målet med DDA är att skapa ett gemensamt handelsavtal, att bygga vidare på tidigare avtal, mellan medlemsländerna.

Förhandlingarna skulle vara avslutade senast den 1 januari 2005, men slutdatum för förhandlingarna har skjutits upp flera gånger. DDA omgärdas av en osäkerhet som gör det svårt att säga när, och om, ett genombrott kan komma och därför även när ett slutgiltigt avtal kan träda i kraft.

Se även Runda, Kennedyrundan, Tokyorundan, Uruguayrundan.

Skriv ut

Dominican Republic-Central America-United States Free Trade Agreement (DR-CAFTA)

Regionalt frihandelsavtal, undertecknat 2004, mellan Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Dominikanska Republiken och USA. Syftar till frihandel på varu- och tjänsteområdena. Costa Rica röstade ja i en folkomröstning i september 2007, men dessförinnan hade avtalet redan trätt i kraft i övriga länder.

Skriv ut

Dubbelkontroll (double checking)

Dubbelkontroll tillämpas i bilaterala avtal för att administrera kvantitativa restriktioner eller importövervakning. Kontrollen innebär att en exportlicens måste utfärdas (för de varor som avtalet gäller) av myndigheterna i det exporterande landet för att export ska kunna äga rum. Denna licens använder importören för att ansöka om en importlicens i sitt eget land. En importör behöver alltså både export- och importlicens för att kunna ta in sina varor. Genom dubbelkontrollen kontrolleras handelsflödet både vid export och import. EU har mest utnyttjat sådana system inom stål- och tekohandeln.

Skriv ut

Dumpning

Enligt WTO:s definition är en vara dumpad om den säljs på en utländsk marknad till ett lägre pris än på exportörens hemmamarknad (=varans normalvärde). Om hemmamarknadspris saknas används som varans normalvärde antingen exportpriset till lämpligt annat land eller tillverkningskostnaden i ursprungslandet. Undantag görs för länder som inte har marknadsekonomistatus. Om en vara är dumpad kan myndigheter i det importerande landet, under vissa förutsättningar, använda antidumpningsåtgärder. (Eng: dumping)

Skriv ut

Dumpningsmarginal

Begrepp som används inom antidumpningsundersökningar. Dumpningsmarginalen är skillnaden mellan det dumpade priset och varans normalvärde. Om en vara exempelvis säljs för fem kronor i hemmamarknaden men exporteras för endast fyra kronor är dumpningsmarginalen en krona. Se dumpning.

Skriv ut

Dutch Disease

Nationalekonomisk term för ett fenomen som inträffar när ett lands export av en (eller ett fåtal) råvaror blir så stor att landets växelkurs drivs upp så kraftigt att exporten av mer förädlade varor blir så dyr att den förlorar sin konkurrenskraft. Gäller idag ofta oljeländer, vars övriga industri får svårt att vara konkurrenskraftiga när oljeinkomsterna flyter in och driver upp växelkursen. Landets ekonomi får därmed svårare att diversifieras och utvecklas. Fenomenet har sitt namn av att det först inträffade i Nederländerna, vars gasexport negativt inverkade på exportindustrin.

Skriv ut

East African Community (EAC)

EAC är en regional mellanstatlig organisation med Kenya, Tanzania, Uganda, Rwanda, Burundi och Sudan, som medlemmar. Länderna har upprättat en gemensam tullunion och har som ambition att fortsätta utveckla den regionala integrationen, med slutmål om en politisk federation. Flera länder är samtidigt medlemmar i andra regionala organisationer såsom COMESA och SADC.

Skriv ut

Economic Community of West African States (ECOWAS)

ECOWAS är en regional organisation i Västafrika som grundades 1975. Den har 15 medlemsstater: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone och Togo. Syftet är att verka för ekonomisk integration och ambitionen är att på sikt skapa en gemensam ekonomisk och monetär union. Vissa av medlemsländerna har redan skapat en monetär union. Se UEMOA.

Skriv ut

EFTA (EFTA)

(European Free Trade Association)

I den europeiska frihandelsorganisationen EFTA ingår Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Organisationen hanterar EFTA:s frihandelsavtal samt EES-avtalet varigenom Norge, Island och Liechtenstein har tillgång till EU:s inre marknad.

EFTA skapades 1960 av Danmark, Norge, Portugal, Sverige, Storbritannien, Schweiz och Österrike. Målet var att arbeta för frihandel och ekonomiskt samarbete i Europa. 1966 hade länderna infört tullfrihet för handeln med varor. 1994 trädde EES-avtalet mellan EFTA-länderna utom Schweiz och EU i kraft.

Finland kunde först år 1986 bli fullvärdig medlem i EFTA och Liechtenstein anslöt sig till organisationen 1991. Danmark, Storbritannien, Portugal, Österrike, Finland och Sverige lämnade organisationen när de blev medlemmar i EU. Island lämnade år 2009 in en ansökan om medlemskap i EU. Se EES

Skriv ut

EG-domstolen

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 har denna bytt namn till EU-domstolen

Skriv ut

Ekonomisk frizon

(Frizon)

Som ett led i främjandet av en exportinriktad utvecklingsstrategi har många utvecklingsländer uppmuntrat utländska och inhemska företag att investera i särskilda frizoner, där andra regler än landets vanliga lagar gäller, för att tillverka varor för export till i-länderna. Tullfrihet, skattefrihet och fri utförsel av intjänad valuta är vanliga stimulansåtgärder. Frizoner upprättas ofta i anslutning till en hamn.

Skriv ut

Ekonomisk integration

(Djup integration,Integration)

När två eller flera länder ekonomiskt öppnar sig för varandra för att underlätta transaktioner och möjliggöra ökat kommersiellt utbyte talar man om integration. Integrationen kan vara ytlig eller djup. Ytlig integration är ofta frihandelsavtal (eller tullunioner) som sänker eller tar bort tullar och andra gränsbaserade hinder för varuhandeln. Djup integration är mer långtgående och inbegriper också ofta bestämmelser om fri rörlighet för tjänster, kapital och människor. Denna frihet uppnås genom harmonisering av lagar, regleringar och standards innanför gränsen och kräver större politiskt samarbete mellan de inblandade länderna. EU:s inre marknad är ett exempel på djup integration.

Skriv ut

Ekonomisk och monetär union

Sammanslutning av två eller flera stater med långtgående ekonomisk integration och i regel även tullunion samt därtill en gemensam valuta (den monetära delen av unionen). Den viktigaste unionen av detta slag är EMU. Se även CEMAC, UEMOA, OECS.

Skriv ut

Ekonomisk union

Sammanslutning av två eller flera stater med långtgående ekonomisk integration och i regel även tullunion.

Skriv ut

Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU)

EU:s ekonomiska och monetära union med den gemensamma valutan euro. Valutaunionen startade den 1 januari 1999. Sedlar och mynt i euro introducerades den 1 januari 2002.

Endast EU-medlemmar som uppfyller de så kallade konvergenskriterierna får delta. Dessa är fem ekonomiska krav avseende inflations- och räntenivå, växelkursstabilitet, statsskuld och budgetunderskott. 19 av EU:s 28 medlemsländer deltar fullt ut i EMU. Det är: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland samt Österrike.

Storbritannien och Danmark har rätten att stå utanför EMU om de så önskar. I Sverige hölls år 2003 en folkomröstning om euron. Majoriteten av de röstande sade nej till ett svenskt deltagande i valutaunionen. Se ECB

Skriv ut

Ekonomiska Partnerskapsavtal (EPA)

Förhandlingar om Ekonomiska partnerskapsavtal pågår mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla havsområdet) sedan 2002. Avtalen ersätter de särskilda och ensidiga preferenser som EU gav AVS-länderna under Cotonouavtalet och de föregående Yaoundé- och Lomékonventionerna. Dessa särskilda preferenser ansågs strida mot WTO:s regelverk, eftersom de utvecklingsländer som stod utanför AVS-gruppen inte fick lika förmånliga preferenser. EU beviljades 2001 ett undantag (waiver) för de särskilda preferenserna i WTO, men detta undantag löpte ut i slutet av 2007.

De avtal som nu förhandlas syftar till att ersätta handelsordningen i Cotonou med regionala frihandelsavtal. Den mest betydelsefulla skillnaden mellan ensidiga preferenser och frihandelsavtal är att WTO-regelverket kräver reciprocitet för frihandelsavtal vilket innebär att såväl EU som AVS måste erbjuda långtgående handelslättnader. Skillnaden mellan EPA:s och andra regionala frihandelsavtal som EU förhandlar, är att EPA:s innefattar ett bredare samarbete där handelsliberaliseringar sker parallellt med biståndsinsatser. Kopplingen mellan handel och utveckling ska vara en central del av avtalen.

Målet med partnerskapsavtalen är en smidig och gradvis integrering av AVS-länderna i världsekonomin och därigenom främjandet av en hållbar utveckling. Samarbetet är tänkt att öka handelsutbytet mellan parterna samt att stärka AVS-ländernas handelsförmåga och deras möjligheter att attrahera investeringar. Dessutom ska EPA:s bidra till att främja regional integration, det vill säga handel mellan AVS-länderna själva.

Förhandlingarna har blivit starkt försenade och endast en av de sju grupper som EU förhandlar med (CARIFORUM) hade ett fullständigt avtal när undantaget för de särskilda preferenserna löpte ut 1 januari 2008. Inom de övriga förhandlingsgrupperna beslöt sig en del av AVS-länderna för att ingå interimistiska EPA med EU och kunde därför fortsätta exportera varor tull- och kvotfritt till EU, medan resterande AVS-länder överfördes till GSP-systemet.

Interims-EPA omfattar främst varuhandel. Övriga handelsområden (tjänstehandel, investeringar, konkurrens etc.) har efter ingåendet av interimsavtal fortsatt förhandlas mellan EU och vissa AVS-länder, med målsättningen att nå fullständiga EPA.

Ansträngningarna att sluta interimsavtal fokuserade framför allt på de länder som inte är MUL-länder, eftersom de till skillnad från MUL-länderna som omfattas av Everything But Arms (EBA) i GSP, inte har tull- och kvotafritt tillträde till EU:s marknad. EU önskar att interimsavtalen så snart som möjligt skall ersättas av breda, regionala avtal som inkluderar ett större spektrum av handelsfrågor och samtliga länder i varje region.

Skriv ut

Electronic Data Interchange (EDI)

EDI innebär ett standardiserat, elektroniskt och till stora delar automatiserat informationsutbyte av strukturerad information mellan affärssystem, oberoende av plattform och format. Se Elektronisk Handel, Förenklade handelsprocedurer..

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar.  

Om Handelspolitiskt ABC

Handelspolitiskt ABC är Kommerskollegiums uppslagsordbok för handelspolitiska termer och förkortningar. ABC:et innehåller drygt 600 ord. Är det något ord eller förkortning som saknas eller är det någon förklaring som är otydlig eller behöver uppdateras? Kontakta ansvarig för Handelspolitiskt ABC.

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies