taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med:

Codex Alimentarius

FAO:s och Världshälsorganisationen WHO:s internationella regelsystem för livsmedel som syftar till att konsumenterna ska få tillgång till säkra livsmedel samt att den internationella handeln med livsmedel ska underlättas. Omfattar standarder, uppförandekoder, riktlinjer och rekommendationer om bl.a. livsmedelskvalitet och säkerhet. Beslut om de internationella standarderna fattas av Codex Alimentarius Commission, som har 186 medlemsländer. Genom WTO:s SPS-avtal uppmuntras WTO:s medlemsländer att utforma sina åtgärder vid import av livsmedel i enlighet med Codex Alimentarius standarder, vilket kan underlätta handeln med dessa varor.

Skriv ut

Comité Européen de Normalisation (CEN )

CEN är en europeisk standardiseringsorganisation för alla teknikområden utom elområdet och telekommunikation. CEN är gemensamt organ för EU:s och EFTA:s nationella standardiseringsorgan. Sveriges medlem är SIS Swedish Standards Institute. Se även CENELEC, ETSI.

Skriv ut

Common Agricultural Policy (CAP)

EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP som tillämpas i alla medlemsstater. Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken lades i slutet av 50-talet. Målen med politiken har varit och är fortfarande att öka produktiviteten inom jordbruket, garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera jordbruksmarknaderna, trygga livsmedelsförsörjningen samt att ge konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

Den gemensamma jordbrukspolitiken innebär bland annat att handeln med jordbruksprodukter är fri inom unionen och att pris- och stödpolitiken fastställs gemensamt. Genom gränsskydd, i några fall periodvisa exportsubventioner och vissa andra marknadsreglerande åtgärder hålls priset på EU-marknaden på en högre nivå än på världsmarknaden för vissa produkter. I CAP ingår också olika budgetfinansierade stöd, främst direkta inkomststöd till jordbrukarna, så kallade gårdsstöd. Dessutom innehåller den gemensamma jordbrukspolitiken miljöersättningar och stöd för att främja landsbygdsutveckling.

EU:s jordbrukspolitik har under åren genomgått flera reformer i riktning mot en mer marknadsanpassad och mindre handelsstörande politik. Under 2013 ska beslut tas inom EU om den nya jordbrukspolitik som ska gälla från 2014 och framåt då EU:s nya långtidsbudget börjar gälla. EU:s gemensamma jordbrukspolitik svarar för ca 40 procent av EU:s totala budget.

Skriv ut

Common Market for Eastern and Southern Africa (COMESA)

Organisationen som grundades 1981 syftar till regional ekonomisk integration och friare handel. Organisationens mål är att upprätta en gemensam marknad till år 2015. Medlemsländerna upprättade år 2009 en tullunion. COMESA har 19 medlemmar: Burundi, Comorerna, Demokratiska Republiken Kongo, Djibouti, Egypten, Etiopien, Eritrea, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Namibia, Rwanda, Seychellerna, Sudan, Swaziland, Uganda, Zambia och Zimbabwe. Flera av länderna är samtidigt medlemmar i andra regionala organisationer. Se bland andra EAC och SADC.

Skriv ut

Concession

(Eftergift)

(Sv: Eftergift) Termen concession används handelspolitiskt för att beskriva de eftergifter ett land ger för att uppnå det förhandlingsresultat som söks. I WTO-förhandlingarna anser länder att de gör eftergifter för att erhålla liberaliseringar (som ger ökade möjligheter att exportera till andra länder). Eftergiften kan vara i form av till exempel sänkta tullar, ökat marknadstillträde för tjänster eller bistånd.

Användandet av termen "concession" följer av att WTO-förhandlingar bygger på en merkantilistisk syn på världshandeln, det vill säga att ett land "vinner" om de får ökat marknadstillträde hos ett annat land och "förlorar" om landet självt ger ökat marknadstillträde, det vill säga export är bättre än import.

Skriv ut

Conformity Assessment Body (CAB)

Organ (myndighet eller företag) som utför bedömning av överensstämmelse.

Skriv ut

Consensusöverenskommelsen

Ett arrangemang i OECD med riktlinjer för exportkreditfinansiering. Syftet är att begränsa det statliga stödet för exportkreditgivning. Överenskommelsen avser export av kapitalvaror (ej militärutrustning) och gäller för exportkrediter med en löptid på minst två år. Innehåller bland annat bestämmelser om kredittider och räntesatser. I Sverige tillämpas den vid finansiering av exportkrediter under SEK-systemet. Överenskommelsen har varit i kraft sedan 1978.

Skriv ut

Container Security Initiative (CSI)

Lagstiftningsinitiativ i USA som bland annat införde ett nätverk av säkerhetscertifierade hamnar med amerikansktullpersonal på plats utanför USA. Göteborgs hamn är en CSI-hamn. Se tullprocedurer.

Skriv ut

Convention on International Trade in Endangered Species (CITES)

Konvention som reglerar handeln med utrotningshotade djur och växter och produkter framställda av sådana. Administreras i Sverige av Naturvårdsverket. Se MEAs.

Skriv ut

Core labour standards

(Grundläggande arbetsvillkor) Beteckning för de grundläggande arbetsvillkor som finns i International Labour Organisations (ILO:s) kärnkonventioner (kärnarbetsrätten). Kärnarbetsrätten innefattar 8 av ILO:s konventioner (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182). Dessa behandlar rätten att organisera sig fackligt, erkännandet av rätten till kollektiva förhandlingar, eliminering av tvångsarbete, avskaffande av barnarbete samt eliminering av diskriminering i sysselsättning och yrke.

Konventionerna om kärnarbetsrätt antogs av ILO 1998 i "Declaration on fundamental principles and rights at work". Den åttonde konventionen om de värsta formerna av barnarbete (nr. 182) antogs dock först 1999. Se Handel och arbetsvillkor, CSR, Global Compact.

Skriv ut

COREPER

(Comité des Représentants Permanents)

Mötena i EU:s ministerråd förbereds i Coreper, en kommitté som består av medlemsländernas EU-ambassadörer och deras ställföreträdare. Frågor som rör EU:s inre marknad behandlas i Coreper 1 där medlemsländerna företräds av EU-ambassadörernas ställföreträdare. Frågor om handelspolitik behandlas i Coreper 2 där EU-ambassadörerna företräder sina länder. Mötena i Coreper hålls varje vecka.

Skriv ut

Corporate Social Responsibility (CSR)

CSR, även ibland benämnt företags sociala ansvar, är en samlande beteckning för företags frivilliga åtaganden att arbeta för att ta ansvar för hur de påverkar samhället. Detta innebär inte bara ekonomiskt utan även i miljömässigt och socialt hänseende.. Det kan gälla satsningar på utbildning, frivillig social märkning och uppförandekoder för företag. Omfattningen av varierar, men beskrivs mest frekvent som ett åtagande inom tre områden: mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet samt anställdas rättigheter (anställningsvillkor).

I praktiken innebär CSR ofta att man följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact's tio principer. Även ISO utarbetar standarder för CSR. Se även Core labour standards, Handel och arbetsvillkor.

Skriv ut

Cotonouavtalet

Cotonouavtalet var ett avtal om samarbete mellan EU och AVS-länderna som undertecknades i Benins huvudstad Cotonou i juni år 2000. Avtalet ersatte Lomékonventionen och var giltigt fram till 2020. De särskilda preferenserna för AVS i handelsdelen av Cotonouavtalet stred dock mot WTO:s regelverk, eftersom de innebar att andra utvecklingsländer diskriminerades. EU beviljades 2001 ett undantag (waiver) för preferenserna under Cotonouavtalet av WTO. Detta undantag löpte ut i slutet av 2007 och då upphörde även preferenserna i Cotonouavtalet. De länder som inte har avslutat förhandlingarna om Ekonomiska Partnerskapsavtal exporterar nu till EU under GSP-eller EBA-villkoren. Se även GSP, EBA, AGOA.

Cotonouavtalet grundades på tre pelare: bistånd, handel och politiskt samarbete. Fattigdomsbekämpning var det övergripande målet för samarbetet tillsammans med AVS-ländernas gradvisa integration i världsekonomin och säkerställandet av en hållbar utveckling.

Handelsdelen i Cotonouavtalet innebar att AVS-länderna under en övergångsperiod fick behålla de särskilda och ensidiga preferenser som EU utsträckt sedan tidigare. Samtidigt kom man i avtalet överens om att förhandla fram så kallade Ekonomiska Partnerskapsavtal, som senast vid utgången av 2007 skulle ersätta den gamla handelsordningen.

Skriv ut

Council of Baltic Sea States (CBSS)

(Östersjöstaternas råd)

Östersjöstaternas råd. Samarbetsorgan för bland annat ekonomiska frågor för länderna i Östersjöregionen. I handlingsprogrammet ingår att utveckla den ekonomiska integrationen i Östersjöregionen bland annat genom att administrativa hinder för handel och investeringar avvecklas. Medlemmar är Danmark, Finland, Estland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och Europeiska kommissionen

Skriv ut

Customs Trade Partnership Against Terrorism (C-TPAT)

Den amerikanska tullens certifieringsprogram som vänder sig till företag i leveranskedjan. Företagen säkerhetscertifieras och får fördelar i tullprocedurer och säkerhetsrelaterade kontroller. Se Authorised Economic Operator (AEO) - globalt.

Skriv ut

De minimis

De minimis är en juridisk term som används för att ange en miniminivå/omfång under vilken en viss lag eller regel inte behöver tillämpas.

Skriv ut

De minimis-stöd (jordbruk)

Enligt WTO:s jordbruksavtal behöver inte WTO-medlemmarna reducera eller begränsa användningen av handelsstörande jordbruksstöd (så kallade gula stöd) som understiger 5 procent av produktionsvärdet för en specifik jordbruksprodukt eller 5 procent av det totala produktionsvärdet i jordbrukssektorn. För utvecklingsländer är gränsen för de minimis-stöden 10 procent av produktionsvärdet. I Dohaförhandlingarna pågår diskussioner om sänkning av gränsen för de minimis-stöden.

Se Box

Skriv ut

DG

EU-kommissionen är uppdelade i olika generaldirektorat (DG efter sin franska förkortning). Direktoratet för den yttre handelspolitiken heter på engelska DG Trade

Skriv ut

Digitala agendan

Europeiska kommissionen presenterade en rapport om digital konkurrenskraft 2010. Den digitala ekonomi utgörs av internet/Informations- och kommunikationsteknik och hör till de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin, som dessutom står för en betydande del av tillväxten i Europa. För att Europa ska kunna få maximal användning av den digitala ekonomin menar kommissionen att det krävs flera konkreta förbättringar, exempelvis snabbare bredband, ökad tillit till internet, förbättrade praktiska kunskaper på IT-området hos allmänheten och ytterligare främjande av innovation inom området. I agendan formuleras olika mål som ska uppnås samt åtgärder för att nå dit. I slutet av 2012 publicerades en revidering.  Agendan är en del av den bredare Europa 2020-agendan.

Skriv ut

Direkt effekt

EU-rätten ger rättigheter som enskilda kan åberopa inför nationella domstolar och myndigheter. Fördragsartiklar, direktiv, förordningar och beslut kan få direkt effekt under vissa förutsättningar. De ska vara precisa, klara och inte kräva kompletterande lagstiftning. Detta är principer som EU-domstolen slagit fast i sin praxis

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar.  

Om Handelspolitiskt ABC

Handelspolitiskt ABC är Kommerskollegiums uppslagsordbok för handelspolitiska termer och förkortningar. ABC:et innehåller drygt 600 ord. Är det något ord eller förkortning som saknas eller är det någon förklaring som är otydlig eller behöver uppdateras? Kontakta ansvarig för Handelspolitiskt ABC.

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies