taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med:

Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA)

Handelsavtal om åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning Huvudsyftet är att stärka respekten för/säkerställandet av immaterialrättigheter som redan finns och skyddas i internationella avtal. Avtalet har inte trätt i kraft.
Förhandlingarna om ACTA påbörjades i juni 2008 och slutfördes under 2010. Deltagande länder var, förutom EU och dess medlemsstater, Australien, Japan, Kanada, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Förhandlingarna fördes utanför WTO och World Intellectual Property Organization (WIPO)

EU undertecknade ACTA i februari 2012. Avtalet träder ikraft (mellan de signatärer som godkänt det) först efter att sex s.k. ratifikationsinstrument deponeras. EU:s interna ratifikationsprocess stoppades upp i och med att Europaparlamentet i juli 2012 röstade nej till ACTA.

ACTA kategoriseras, till skillnad från exempelvis TRIPS-avtalet (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) som ett så kallat plurilateralt avtal.

Skriv ut

Antidumpningsåtgärder

Om en exportör i ett land säljer sina varor till dumpade priser på ett annat lands marknad har importlandet i fråga möjlighet att införa antidumpningsåtgärder för att motverka den skadliga effekten av dumpningen. Åtgärden tar oftast formen av en tillfällig tull, som syftar till att höja priset på den importerade varan så att konkurrensen jämnas ut. De länder som är WTO-medlemmar måste följa regelverket i WTO:s Antidumpningsavtal (Agreement on Anti-dumping) vid införandet av antidumpningsåtgärder.

I EU implementeras regelverket genom antidumpningsförordningen (Rådets förordning 1225/2009). Antidumpningsåtgärder kan införas om undersökande myndighet (i EU:s fall är detta Europeiska kommissionen) kan påvisa förekomst av dumpning och att unionsindustrin skadats samt att det kan påvisas att det är den dumpade importen som orsakat skadan. För att beräkna dumpning gör den undersökande myndigheten en granskning av vilket pris samma eller en liknande vara säljs till på det exporterande företagets hemmamarknad, det så kallade normalvärdet. Normalvärdet jämförs sedan med företagets priser på exporten till det land där dumpningen misstänks ske. Skillnaden mellan normalvärdet och exportpriset kallas dumpningsmarginal. Antidumpningstullens storlek får enligt WTO:s regelverk högst vara lika med dumpningsmarginalen.

I EU tillämpas en tilläggsregel som innebär att antidumpningstullen inte får vara högre än att den upphäver den skada som den dumpade importen ger upphov till på EU-marknaden, så kallad "lesser duty rule". EU tillämpar även ett test av det allmänna intresset (så kallat unionsintresse) innan en åtgärd införs, det vill säga man väger de skadade industriernas intresse av antidumpningstullen mot det samlade intresset hos övriga aktörer såsom konsumenter och de industrier som brukar den dumpade varan ifråga.

Se Marknadsekonomistatus, Prisåtagande, Minimiimportpris, Utjämningsåtgärder, Skyddsåtgärder.

Skriv ut

Antidumpningsavtalet

(Agreement on Anti-dumping)

WTO:s avtal från 1995 som reglerar användandet av antidumpningsåtgärder. Varje land är fritt att, inom avtalets ramar, självt reglera hur åtgärderna ska användas.

Skriv ut

Antidumpningsförordningen

(Basic Regulation)

EU:s regelverk, rådets förordning 1225/2009, som reglerar EU:s användning av antidumpingsåtgärder.

Skriv ut

Appellate Body (AB)

Överprövningsorganet för tvistlösning inom WTO. Se Tvistlösning.

Skriv ut

ASEAN Comprehensive Investment Area (ACIA)

Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN som trädde ikraft 2012. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. Avtalet är en vidareutveckling av ASEAN Investment Area (som trädde ikraft 1999) och ASEAN Investment Guarantee Agreement (IGA).

Skriv ut

Asia Pacific Economic Cooperation (APEC)

APEC tillkom 1989 och var från början tänkt som ett diskussionsforum för länderna kring Stilla havet. Vid ett toppmöte i Bogor (Indonesien) 1994 antogs en deklaration om fri och öppen handel inom regionen år 2020. Liberaliseringen ska ske i två steg: i-länderna i APEC ska ha avvecklat sina tullar till år 2010 och utvecklingsländerna till år 2020. 2012 konstaterade APEC att mycket återstår att göra för att uppfylla Bogor-målen samtidigt som betydande framsteg ändå har gjorts. Områden som lyfts fram som viktiga är handelsprocedurer, tjänster och investeringar.

De tre pelarna i APEC-samarbetet är: liberalisering av handel och investeringar, underlättande för handeln samt ekonomiskt och tekniskt samarbete. Medlemsländerna har upprättat individuella aktionsplaner för att uppnå Bogor-målen. Genomförandet av dessa är frivilligt, men APEC-samarbetet lägger stor vikt vid att dessa följs upp och vidareutvecklas. Härutöver arbetar APEC med att stärka den regionala ekonomiska integrationen i regionen. Bland annat undersöker APEC förutsättningarna för ett framtida Free Trade Area of the Asia Pacific (FTAAP).

Medlemmar är Australien, Brunei, Chile, Filippinerna, Hongkong Kina, Indonesien, Japan, Kanada, Kina, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Peru, Ryssland, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Thailand, USA och Vietnam. APEC:s sekretariat ligger i Singapore.

Skriv ut

Asia-Europe Meeting (ASEM)

Asia-Europe Meeting (ASEM)

ASEM är ett informellt forum för dialog och samarbete mellan 51 parter: de 28 EU-länderna och Europeiska kommissionen samt Australien, ASEAN-sekretariatet, Bangladesh,Brunei, Burma, Filippinerna, Indien, Indonesien, Japan, Kambodja, Kina, Laos, Malaysia, Mongoliet, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Ryssland, Schweiz, Singapore, Sydkorea, Thailand och Vietnam. Av dessa tillkom Bangladesh, Norge och Schweiz i november 2012. Forumet, som grundades 1996, fungerar som en motvikt/komplement till APEC.

När det gäller det ekonomiska samarbetet arbetar man inom ASEM för att skapa/underlätta uthållig ekonomisk tillväxt genom att bland annat söka öka handeln och investeringarna mellan EU och Asien. ASEM har tagit fram dels en plan för att underlätta handelsprocedurerna, Trade Facilitation Action Plan (TFAP), dels en plan för att stödja investeringar, Investment Promotion Action Plan, IPAP. De mål man kommer överens om är icke bindande och rapportering av resultat frivillig.

Skriv ut

Association of Caribbean States (ACS)

ACS bildades år 1994 och har 25 medlemsstater i den karibiska regionen. Medlemsländerna utgörs främst av västindiska öar samt några länder i Centralamerika. Syftet är att öka de små karibiska staternas inflytande genom att stärka samarbetet länderna emellan och med andra länder i området. ACS:s har flera samarbetsområden, varav ett är utveckling av handeln.

Se Carribbean Community and Common Market.

Skriv ut

Association of Southeast Asian Nations (ASEAN)

ASEAN är de sydostasiatiska ländernas samarbetsorgan. Organisationen bildades 1967 och bestod ursprungligen av sex medlemsländer; Brunei, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand. Under 1990-talet anslöt sig Vietnam, Laos, Burma och Kambodja till ASEAN. 1999 beslutades det att ett frihandelsområde (AFTA, ASEAN Free Trade Area) skulle upprättas senast år 2010 för de ursprungliga sex medlemmarna för att sedan följas senast 2015 av de fyra nytillkomna medlemsstaterna. Således är ASEAN i nuläget i en fas av fördjupad integration, även om gruppen har börjat höja blickarna utåt. Målet är att skapa en gemensam marknad till år 2015.

Inom AFTA diskuteras även frågor som standarder, e-handel, tjänster, immaterialrätt samt handel och miljö. Notifieringsrutiner och en tvistlösningsmekanism har införts. 1999 trädde ett ramavtal om investeringar i kraft, AIA (har sedemera utvecklats till ACIA - ASEAN Comprehensive Investment Area.). I WTO framläggs positioner och hålls anföranden vanligen å hela gruppens vägnar.

ASEAN har flera frihandelsavtal med andra länder, framför allt Kina, Australien-Nya Zeeland och Sydkorea. EU och ASEAN har diskuterat frågan om att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal. Detta arbete har dock avstannat. Under tiden har EU påbörjat förhandlingar med enskilda ASEAN-länder (Singapore, Malaysia och Vietnam) . Även enskilda ASEAN-medlemmar har slutit och förhandlar om frihandelsavtal med olika länder i världen.

Se ACIA, APEC, ASEM.

Skriv ut

Associeringsavtal

Enligt artikel 310 i EG-fördraget får EU ingå associeringsavtal med en eller flera stater eller internationella organisationer. Det innebär att parterna delvis får ett gemensamt regelverk med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser. Exempel på ingående områden är "de fyra friheterna", politisk dialog, ekonomiskt och kulturellt samarbete. Europaparlamentets samtycke och enhälligt beslut från ministerrådet krävs för att ingå sådana avtal. Exempel på associeringsavtal är EES-avtalet och Europa-Medelhavsavtalen. Även andra än EU kan ingå associeringsavtal.

Skriv ut

Åtagande

Ordet används ofta om generella politiska löften i förhandlingar men har ingen bindande juridisk betydelse utom inom tjänstehandeln. I GATS är ett åtagande ("commitment") en garanti för nivån på marknadstillträde i en specifik tjänstesektor. Åtagandet anger en garanterad miniminivå gällande marknadstillträde och icke-diskriminering (nationell behandling).

Ett lands åtaganden återfinns i en så kallad bindningslista. Varje WTO-medlem anger i sin lista sektor (bransch) för sektor, leveranssätt för leveranssätt vilka åtaganden det gör. För varje tjänst kan landet välja att inte göra något åtagande alls, att göra fulla åtaganden (inte ha hinder för marknadstillträde och inte diskriminera) eller att göra begränsade åtaganden (det vill säga tillåta visst marknadstillträde).

Skriv ut

Attac

Attac (Association pour la taxation financière pour l'aide aux citoyens). Frivilligorganisation som bildades 1998 i Frankrike. Den svenska grenen av Attac bildades 2001. Organisationen fick mycket uppmärksamhet i början av 2000-talet framför allt för sitt krav på en så kallad Tobinskatt på internationella kapitaltransaktioner. Se även NGOs, Policy space, Rättvis handel.

Skriv ut

Australia New Zealand Closer Economic Relations Trade Agreement (ANZCERTA)

Långtgående frihandelsavtal, grundat 1983, mellan Australien och Nya Zeeland. Har utvidgats att omfatta tjänster och investeringar samt ett avtal om ömsesidigt erkännande.

Skriv ut

Autarki

I handelspolitiska sammanhang avser ordet en självförsörjande ekonomi, det vill säga ett land som inte bedriver handel med omvärlden utan som isolerar sig ekonomiskt. Inget land i världen är idag helt autarkiskt, men Nordkorea utgör troligen det närmaste man kan komma. Jämför Frihandel

Skriv ut

Authorised Economic Operator (AEO) – globalt

AEO är ett samlingsnamn för partnerskapsprogram mellan företag och tullmyndigheter i säkerhetsfrågor där företagen genom att kvalitetscertifiera sina processer vinner tillgång till vissa lättnader i tullkontroller. Världstullsorganisationen, WCO, har i sitt SAFE-program fastställt en internationell definition av AEO.

Skriv ut

Authorized Economic Operator (AEO) - EU

AEO är ett EU-gemensamt certifieringsprogram för att skapa en ökad säkerhet i leveranskedjan samt att effektivisera och harmonisera tullhanteringen i EU. En AEO-status är giltig i alla EU-medlemsstater. Alla företag, oavsett storlek, som ingår i försörjningskedjan kan ansöka om att bli AEO.

Skriv ut

Avi

Från franskans 'avis' som betyder "utlåtande, yttrande". När ett land ansökt om medlemskap i EU upprättar Europeiska kommissionen inom sig en arbetsgrupp ("task force"), som utreder de ekonomiska, institutionella och juridiska förutsättningarna för kandidatlandets medlemskap. Kommissionens avi läggs sedan fram för EU:s ministerråd som ska ta ställning till om förhandlingar kan komma till stånd. Finns förutsättningar för detta beslutar ministerrådet enhälligt i frågan. De formella förhandlingarna om ett tillträdesfördrag kan sedan inledas. Se EU:s utvidgningar

Skriv ut

AVS-länderna

(ACP-länder,African, Caribbean and Pacific States,Afrika, Västindien, Stilla havet)

AVS-länderna är den svenska översättningen av engelskans ACP-countries (African, Caribbean and Pacific countries). Även förkortningen AKS (Afrika, Karibien, Stilla havet) förekommer. Begreppet AVS-länderna innefattar 78 av länderna i de tre regionerna. Flertalet av AVS-länderna är tidigare brittiska, franska, belgiska, portugisiska eller nederländska kolonier. 39 av dem hör till gruppen minst utvecklade länder (MUL).

Mellan EU och AVS-länderna råder särskilda förbindelser som går tillbaka ända till EU:s ursprung, främst i form av olika typer av förmånligt handelstillträde till EU.
Under Cotonouavtalet erbjöds AVS-länderna mellan år 2000 och 2008 särskilda preferenser. Dessa har nu upphört och ersatts av ekonomiska partnerskapsavtal, som en majoritet av AVS-länderna valt att i olika regionala grupper förhandla med EU om. De AVS-länder som valt att inte ingå fulla eller interimistiska Ekonomiska partnerskapsavtal handlar sedan 1 januari 2008 med EU under EU:s allmänna preferenssystem, GSP.

Skriv ut

Avtalet om ursprungsregler

WTO-avtalet om ursprungsregler, som slöts i Uruguayrundan, är ett ramavtal som innehåller principer för en internationell harmonisering och förenkling av de allmänna ursprungsreglerna. Sedan Uruguayrundan har förhandlingar pågått om att harmonisera de allmänna ursprungsreglerna. WCO:s arbete med de tekniska förutsättningarna är avslutat i avvaktan på att samförstånd nås om utformningen av ursprungsregler inom WTO:s kommitté för ursprungsregler. För närvarande har kommittén kommit överens om hur majoriteten av ursprungsreglerna bör se ut, men ett antal stötestenar återstår. Se även preferentiella ursprungsregler.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar.  

Om Handelspolitiskt ABC

Handelspolitiskt ABC är Kommerskollegiums uppslagsordbok för handelspolitiska termer och förkortningar. ABC:et innehåller drygt 600 ord. Är det något ord eller förkortning som saknas eller är det någon förklaring som är otydlig eller behöver uppdateras? Kontakta ansvarig för Handelspolitiskt ABC.

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies