taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med: T

Taric

Den integrerade tulltaxan i EU som är en utbyggnad av den kombinerade nomenklaturen (KN) till en 10-ställig (10-siffrig) nivå. Uppdelningarna av varor i olika detaljerade indelningar ska garantera en korrekt tillämpning i medlemsländerna av EU:s handelspolitiska lagstiftning när det gäller tullsuspensioner, tullkvoter, preferenser, antidumpningstullar med mera. Taric-koden kan ibland vara utbyggd med ytterligare tilläggskoder.

(Fr: Tarif Intégré Communautaire).

Ex: 4011.30.00.10 (gummidäck till civila flygplan) där de två sista siffrorna visar att det är just civila plan. I fall med icke-civila plan blir Taric-koden i stället 4011.30.00.90.

Skriv ut

Tariffering

Innebär i handelspolitiska sammanhang att icke-tariffära handelshinder, till exempel importkvoter, görs om till tullar. Dessa anses ha mindre skadlig effekt på handeln.

Skriv ut

TBT-avtalet (TBT)

(Technical Barriers to Trade)

WTO:s avtal om tekniska handelshinder (TBT), från Tokyorundan, reglerar tillkomst och tillämpning av tekniska regler. Syftet är att begränsa tekniska handelshinder. Avtalet omfattar alla varor, såväl industri- som jordbruksvaror och reglerar utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter och standarder, inkl. förpacknings-, märknings- och etiketteringskrav.

Enligt avtalet får tekniska regler inte utarbetas, antas eller tillämpas med syfte eller effekt att skapa onödiga hinder för internationell handel. Avtalet föreskriver bland annat en anmälningsprocedur för utkast till nya tekniska regler och procedurer för bedömning av överensstämmelse samt upprättande av upplysningscentraler hos medlemsländerna för sådana regler. Kommerskollegium är Sveriges upplysningscentral enligt TBT-avtalet (TBT-kontaktpunkt).

(Eng: Technical barriers to Trade, TBT)

Skriv ut

Teknisk specifikation

Dokument som anger tekniska krav, som ska uppfyllas av en produkt, process eller tjänst. Se Tekniska föreskrifter.

Skriv ut

Tekniska föreskrifter

Dokument som innehåller rättsligt eller faktiskt bindande regler, fastställda av ett offentligrättsligt organ, och som innehåller tekniska krav, antingen direkt eller genom att hänvisa till eller återge innehållet i en standard, teknisk specifikation eller anvisat förfarande.

Tekniska föreskrifter kan, precis som standarder, underlätta handel genom att minska informations- och anpassningskostnader för företag. Men de kan också utgöra tekniska handelshinder beroende på hur de utformas och om olika länder har olika föreskrifter.

Skriv ut

Tekniska handelshinder

Olikheter mellan olika länders tekniska regler kan bli ett hinder i den internationella handeln. Avsikten med reglerna kan vara inriktade på olika säkerhets- eller miljö och hälsokrav, men effekten kan bli ett handelshinder. Se TBT-avtalet.

(Eng: Technical Barriers to Trade).

Skriv ut

Tekniska regler

Samlingsbegrepp för frågor som rör tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse med tekniska föreskrifter eller standarder.

Skriv ut

Tekohandel

(Teko=textil och konfektion) Tekohandeln har varit föremål för kvantitativa restriktioner (kvoter) sedan 1950-talet då bland andra USA och Storbritannien införde restriktioner mot lågprisimport av tekovaror från länder i Asien. Restriktionerna infördes i strid med de normala reglerna i GATT, som inte tillåter kvantitativa restriktioner eller att vissa länder diskrimineras. Dock gällde mellan 1974-1994 olika Multifiberavtal (och dessförinnan bomulltextilsavtal 1961-1973) som gjorde det möjligt för de länder som så ville att begränsa och reglera tekohandeln. 1995 ersattes Multifiberavtalen av ATC-avtalet som var början till slutet på tekovarornas handelspolitiska särbehandling.

Dock hade övriga WTO-länder rätt att till och med utgången av år 2008 ha särskilda kvantitativa begränsningar mot Kina med hjälp av en tekospecifik skyddsklausul i Kinas anslutningsprotokoll till WTO.

Skriv ut

Terms of trade

(Bytesförhållande)

Förhållandet mellan ett lands export- och importpriser. Terms of trade beräknas genom att jämföra exportprisindex och importprisindex. Det genomsnittliga priset per exporterad enhet delas med det genomsnittliga priset per importerad enhet. Är värdet positivt har exporten ett högre förädlingsvärde än importen.

Skriv ut

Tillämpade tullar

De tullar som ett land faktiskt tar ut vid import av varor. Jämför Bundna tullar.

Skriv ut

Tillfälligt lager

Lagringsplats för förvaring av oförtullade varor under kortare tid. För att ha ett tillfälligt lager krävs tillstånd från Tullverket. Jämför Tullager.

Skriv ut

Tillsyn

Oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt (t.ex. produkt eller företag) som syftar till att kontrollera att tillsynsobjekt uppfyller de krav och villkor som följer av lag, EU-förordning eller annan föreskrift av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektansvarige (SOU 2004:100).

Skriv ut

TiSA

Tjänstehandelsavtalet TiSA (Trade in Services Agreement) är ett internationellt handelsavtal som förhandlas av 23 WTO-medlemmar, varav EU är en. Tillsammans representerar medlemmarna 70 procent av världshandeln med tjänster.

Avtalets syfte är att liberalisera tjänstehandeln och förbättra reglering inom områden såsom licenser, finansiella tjänster, telekom, e-handel, transporttjänster och temporär personrörlighet.

TiSA är baserad på WTOs avtal för tjänster GATS (General Agreement on Trade in Services) och har samma mål, definitioner, och till stor del struktur som detta.

Skriv ut

Tjänstefiering

(servicification)

Tjänstefiering innebär en utveckling där tillverkningsindustrin blir mer och mer tjänsteberoende. Tillverkningsindustrin både köper och producerar själv alltmer tjänster samt säljer och exporterar alltmer tjänster. Tjänstifieringen är särskilt påtaglig om hänsyn tas till att företag allt oftare ingår i företags­grupper (koncerner). Detta beror på att industrins koncerner har en hel del verksamhet i dotter­företag som främst producerar tjänster.

(Eng: servicification).

Skriv ut

Tjänstehandel

Handel med tjänster skiljer sig åt gentemot handel med varor på en rad sätt. Tjänstehandel är ett bredare begrepp än varuhandel och inkluderar etablering av tjänsteföretag i annat land och tjänsteleverans genom att fysiska personer tillfälligt besöker ett annat land för att leverera en tjänst. Varuhandel däremot inkluderar endast gränsöverskridande handel, det vill säga när varor sänds från ett land till ett annat.

Det finns ingen enhetlig definition över vad tjänstehandeln täcker men den inkluderar allt ifrån IT-tjänster, kommunikationer, byggtjänster, transport och distribution till sjukvårds- och utbildningstjänster. Ett centralt problem med tjänstehandeln är att eftersom tjänstehandeln är svårare att "se", saknas ofta kunskap och tillförlitlig statistik.

Tjänstehandeln är lika gammal som varuhandeln men handeln har varit mer begränsad. Teknikutvecklingen, inte minst elektronisk dataöverföring, har medfört att tjänstehandeln ökat snabbt under de senaste decennierna. Idag växer tjänstehandeln snabbare än varuhandeln om än från en lägre nivå. Lättast beskrivs tjänstehandelns former med de fyra leveranssätten (modes of supply) som definieras i GATS:

Leveranssätt 1: Gränsöverskridande handel (cross border supply). Detta är när tjänsterna levereras från ett medlemslands territorium till ett annat medlemslands territorium (till exempel telefonsamtal över en landsgräns).

Leveranssätt 2: Konsumtion utomlands (consumption abroad). Detta är när ett medlemslands konsumenter åker till ett annat medlemsland för att konsumera tjänsten (till exempel turism).

Leveranssätt 3: Lokal etablering (commercial presence). Detta är när tjänsten levereras genom att leverantören etablerar sig i annan medlems territorium (till exempel etablerar dotterbolag), det vill säga företaget investerar i sin nya marknad.

Leveranssätt 4: Tillfällig personrörlighet (temporary movement of natural persons). Detta är leverans genom att fysisk person tillfälligt besöker annat medlemsland för att utföra ett arbete där (till exempel tillfälligt besök av expert).

Leveranssätt 1 och 3 är de vanligaste formerna medan leveranssätt 4 är den minst vanliga formen. Det är också den form som möter flest handelshinder.

Se även de fyra friheterna samt tjänstedirektivet för tjänstehandel i EU.

Skriv ut

Tokyorundan

Tull- och handelsförhandling i GATT 1973-79. Namnet beror på att den deklaration som angav riktlinjer och mål för förhandlingarna antogs vid ett ministermöte i Tokyo. Tullsänkningar för industrivaror på i genomsnitt runt 30 procent genomfördes. Under rundan tillkom ytterligare ett antal områden, inkl. tullvärdeberäkning, importlicenser, subventioner och utjämningstullar, tekniska handelshinder och offentlig upphandling. Parterna använde sig av sidoavtal i stället för att omförhandla relevanta artiklar av GATT. Endast länder som anslöt sig till dessa avtal var bundna av dess regler. Jämför Kennedyrundan, Uruguayrundan, Doharundan.

Skriv ut

Trade Barriers Regulation (TBR)

EU:s handelshinderförordning innehåller procedurer för att tillvarata EU:s rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt WTO-reglerna. Efter anmälan av berörd part (EU-medlemsland, industribransch etcetera) eller på Europeiska kommissionens eget initiativ kan denna angripa otillåtna handelsbruk i tredje land, antingen genom bilateral förhandling med landet ifråga eller genom tvistlösning i WTO.

Skriv ut

Trade creation

Upprättandet av en tullunion eller ett frihandelsområde kan få handelsalstrande effekter, det vill säga de kan skapa nya handelströmmar som innan inte fanns, genom att ta bort handelshinder som innan gjorde handeln olönsam. Därigenom kan de ge upphov till samhällsekonomiska vinster. Detta sker om en inhemskt tillverkad vara ersätts med en billigare produkt från en mer effektiv producent från ett annat land som ingår i tullunionen/frihandelsområdet. Jämför Trade diversion

Skriv ut

Trade deflection

Handelssnedvridande effekt som uppstår när olika länder har olika handelspolitik. I exempelvis ett frihandelsområde där medlemsländerna har olika nationella tullsatser mot omvärlden åtnjuter endast varor som har ursprung i området tullfrihet i handeln mellan medlemsstaterna. I annat fall skulle en snedvridning av handeln kunna uppstå genom att varor från tredje land importerades till landet med den lägsta tullen och sedan slussades vidare tullfritt inom frihandelsområdet till länder med högre tullar.

Skriv ut

Trade diversion

Upprättandet av en tullunion eller ett frihandelsområde kan få handelsomfördelande effekter, det vill säga att handeln leds om i nya banor, genom att vissa handelshinder tas bort och de återstående därigenom får större relativ betydelse. På detta sätt kan en samhällsekonomisk förlust uppstå. Det sker om importen av en vara från tredje land ersätts med en dyrare produkt från en mindre effektiv producent inom tullunionen/frihandelsområdet som en följd av den interna tullavvecklingen och bibehållna tullar gentemot omvärlden. Jämför Trade creation.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar.  

Om Handelspolitiskt ABC

Handelspolitiskt ABC är Kommerskollegiums uppslagsordbok för handelspolitiska termer och förkortningar. ABC:et innehåller drygt 600 ord. Är det något ord eller förkortning som saknas eller är det någon förklaring som är otydlig eller behöver uppdateras? Kontakta ansvarig för Handelspolitiskt ABC.

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies