taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med: S

Hållbar utveckling (Sustainable development)

Begreppet innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Det definierades av den så kallade Brundtland-kommissionen i slutet av 1980-talet i rapporten "Our Common Future" som att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina. Vid Rio-konferensen 1992 enades FN:s medlemsländer om ett handlingsprogram, Agenda 21, som betonar samspelet mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling.

I ingressen till avtalet om upprättandet av WTO står bland annat att parternas förbindelser bör inriktas på att "...öka produktion av och handel med varor och tjänster, som medger ett optimalt utnyttjande av världens resurser i enlighet med målsättningen om en hållbar utveckling, i syfte att både skydda och bevara miljön...".

Se Handel och miljö, Handel och arbetsvillkor.

(Eng: Sustainable development).

Skriv ut

Safeguard

(Safeguard clause)

Se Skyddsåtgärder (allmänt), Skyddsklausuler (inom frihandelsavtal), Särskilda skyddsklausulen för jordbruksvaror.

(Eng:Safeguard clause)

Skriv ut

Sammansatt tull

En sammansatt tull består av summan av minst två olika komponenter, som regel dels en tullsats i procent av varans värde och dels en tullsats uttryckt i kronor per kilo, liter eller annan enhet. En sammansatt tull kan till exempel se ut på följande sätt: fem procent (av varans värde) + tio kr per kilo. Jämför Ad valorem-tullar och Specifika tullar.

Skriv ut

Sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS)

(Sanitary and Phytosanitary measures)

Nationella säkerhets- och hälsokrav som används för att skydda befolkningen samt djur och växter i landet från sjukdomar, växtskadegörare och skadliga ämnen som kan spridas med livsmedel och jordbruksprodukter. SPS-åtgärder påverkar produktion, handel och hantering av livsmedel, djur och växter inom landet liksom handeln med andra länder.
I takt med att tullarna på jordbruksområdet blir lägre ökar betydelsen för handeln av lagstiftningen på SPS-området . För att handeln inte i onödigt hög grad ska hämmas av SPS-regler finns ett SPS-avtal inom WTO.

Jämför Technical Barriers to Trade, Processes and Production Methods.

(Eng: Sanitary and Phytosanitary measures, SPS).

Skriv ut

Särskild och differentierad behandling (SDT)

(Special and Differential treatment)

Förkortningen SDT står för särskild och differentierad behandling som utvecklingsländer erhåller i det multilaterala handelsregelverket i WTO. SDT innebär antingen åtgärder från i-ländernas sida, som preferenser och tekniskt bistånd, eller att utvecklingsländerna kan få lättnader för vissa åtaganden, genom övergångsperioder, undantag och flexibilitet. Det är främst de minst utvecklade länderna som får särskilda S&D-villkor, men i vissa avtal kan lättnader även ges till utvecklingsländer. Det finns ca 145 skrivningar om SDT i WTO:s regler. Det framgår av Dohadeklarationen att SDT är en integrerad del av WTO-avtalet och att översyn ska göras i syfte att precisera och effektivisera genomförandet. Detta är något som fortfarande diskuteras inom WTO och inga slutgiltiga beslut har ännu fattats. SDT är även aktuell i enskilda avtal som är föremål för förhandling inom ramen för det mulitlaterala handelsregelverket. Handelsprocedurer är ett sådant området. Se policy space.

(Eng: Special and Differential treatment, SDT)

Skriv ut

Särskilda skyddsklausulen (jordbruk)

(Special Safeguard Provisions,SSG)

Skyddsklausulen, ingår i WTO:s jordbruksavtal och kan användas av ett 40-tal WTO-medlemmar, för specifikt angivna varor, för att införa tillfälliga extra tullar vid låga importpriser eller vid kraftiga ökningar av importvolymen. Detta ger ett tillfälligt skydd mot ökad importkonkurrens.

Skyddsklausulen är förbehållen de länder som under Uruguayrundan omvandlade kvantitativa restriktioner till tullar. Många i-länder har möjlighet att använda den särskilda skyddsklausulen – bland andra EU, USA, Japan och Norge – medan endast ett fåtal utvecklingsländer har tillgång till detta skydd. De senare driver i stället förslaget om en egen skyddsmekanism, SSM i Dohaförhandlingarna.

Hittills har skyddsklausulen använts ganska sparsamt. I de pågående Dohaförhandlingarna är skyddsklausulen starkt ifrågasatt av flertalet WTO-medlemmar, i synnerhet utvecklingsländerna. Jämför handelspolitiska skyddsinstrument för industrivaror.

(Eng: Special Safeguard Provisions, SSG).

 


Skriv ut

Särskilda skyddsmekanismen (jordbruk)

(Special Safeguard Mechanism,SSM)

En viktig fråga i de pågående Dohaförhandlingarna är utformningen av en ny skyddsmekanism för jordbruksprodukter för utvecklingsländer. Denna mekanism ska ge utvecklingsländer möjlighet att införa tillfälliga tilläggstullar i de fall då importpriset faller eller importvolymen ökar över en viss nivå. Detta är en central fråga för G33, en grupp utvecklingsländer som vill ha politiskt handlingsutrymme att vidta åtgärder för att bland annat värna om livsmedelstrygghet och landsbygdsutveckling i sina länder.

(Eng: Special Safeguard Mechanism, SSM). Ej att förväxla med Särskilda skyddsklasulen.

Skriv ut

Säsongstull

Med säsongstull avses att tullen på en vara varierar under olika perioder på året. Främst används denna typ av tullar för färska frukter och grönsaker. Genom att använda säsongstullar kan ett land tillämpa en högre tull under den säsong som de inhemska producenterna vill sälja sina färska produkter och en lägre tull när det inhemska utbudet är litet. Detta missgynnar exportörer i länder som har samma odlingssäsong som det land som tillämpar säsongstullar.

Skriv ut

Schweiziska formeln

En matematisk formel för att beräkna tullsänkningar. Det enklaste sättet att förhandla tullar är att sänka alla tullar med en viss procentsats, till exempel 50 procent. Problemet med denna ansats är att relationen mellan olika tullar inte förändras utan endast den allmänna nivån. Tullar som är dubbelt så höga som andra i utgångsläget kommer att vara dubbelt så höga även efter tullsänkningarna. För att kunna pressa samman tullnivåerna mellan olika länder föreslog Schweiz i Tokyorundan att höga tullar skulle sänkas med en högre procentsats än låga tullar.

För att lyckas med detta måste de förhandlande länderna enas om en koefficient (ett tal) som sedan används för att beräkna tullsänkningarna. Den valda koefficienten påverkar både den maximala tullsatsen och progressiviteten i tullsänkningarna. Ju lägre koefficient, desto högre progressivitet i tullsänkningarna och ju lägre och mer sammanpressade tullar i slutändan. Om koefficienten är 10 kommer en tull på tio procent att sänkas till fem procent, det vill säga en halvering. En tull på 20 procent kommer samtidigt att sänkas till 6,67 procent, en minskning med två tredjedelar.

I praktiken har många länder svårt att godta den Schweiziska formeln eftersom "känsliga" varor med höga tullar förlorar en stor del av sitt tullskydd. Formelansatsen kombineras därför ofta med en begränsad undantagslista (fem till tio procent av tullpositionerna) med lägre tullsänkningskrav. Kraven på utvecklingsländerna är dessutom ofta lägre än på i-länderna.

I den pågående Doharundan föreslås att den schweiziska formeln ska användas i förhandlingarna om tullsänkningar på industrivaror. Se NAMA.

Skriv ut

SCM

(Agreement on Subsidies and Countervailing Measures)

WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder.

Se Subventioner till industrin (WTO).

(Eng:Agreement on Subsidies and Countervailing Measures)

Skriv ut

Sektorsöverenskommelse om ståltullar

I GATT:s Uruguayrunda var det tänkt att ett multilateralt stålavtal skulle framförhandlas som skulle omfatta tullar, skyddsåtgärder, subventioner m.m. Något resultat nåddes aldrig med undantag för sektorsöverenskommelsen om tullar på stålområdet. Deltagande länder i denna överenskommelse är huvudsakligen de större i-länderna. Målet var full tullfrihet för stålprodukter år 2004 och det har också uppnåtts. Vissa länder fick en längre nedtrappningstid - dock längst till år 2009. Se MSA.

Skriv ut

SIGL

SIGL är EU-ländernas gemensamma elektroniska hanteringssystem för importlicenser för textil- och konfektionsvaror, stål med mera. Alla medlemsländers licensmyndigheter är uppkopplade till detta system.
(Fr: Système Intégré de Gestion de Licenses).

Skriv ut

Singaporefrågorna

Gemensam beteckning på fyra ämnesområden som lanserades vid WTO:s ministermöte i Singapore 1996. Dessa var Handel och investeringar, Handel och konkurrens, Transparens i offentlig upphandling samt Handelsprocedurer.

Vid WTO:s allmänna rådsmöte i Genève 2004 beslutades att endast handelsprocedurer skulle vara en del av Doharundans mandat. EU, som gärna ville förhandla om alla områdena, fick vika sig för motståndet framför allt från de flesta utvecklingsländer.

Skriv ut

Single Undertaking

Princip inom WTO:s pågående handelsrunda, Doharundan,att samtliga medlemsländer måste vara eniga inom samtliga förhandlingsområden för att en övergripande uppgörelse kan nås. Enkelt uttryckt innebär detta att ingenting är överenskommet förrän allting är överenskommet. Det finns samtidigt en möjlighet att göra delöverenskommelser i frågor som kan avslutas på egna meriter, utan kopplingar till övriga förhandlingsområden.

Skriv ut

Single Window

Ett begrepp för förenklade handelsprocedurer som avser en gemensam elektronisk plats för mottagande och bearbetning av standardiserade uppgifter. Vanligtvis samarbetar flera myndigheter med varandra i mottagandet och processandet av uppgifter som är relevanta för gränspassage och tullklarering. Se tullprocedurer.

Skriv ut

Skyddsåtgärder

(Economic emergency safeguards)

Åtgärder som kan användas av ett importland för att begränsa importen av vissa varor under en viss tid. Landet behöver inte hänvisa till att importen är vare sig dumpad eller subventionerad utan skyddsåtgärder kan snarare beskrivas som en slags försäkring mot alltför stora importökningar. Skyddsåtgärden kan ta formen av en tull eller en kvot.

Enligt WTO kan skyddsåtgärder vidtas med stöd av GATT:s allmänna skyddsklausul (artikel XIX). I Uruguayrundan slöts ett avtal om tillämpningen av denna artikel, Agreement on Safeguards. Den tillåter ett medlemsland att införa skyddsåtgärder mot plötsliga importökningar av marknadsstörande karaktär.

En skyddsåtgärd ska i princip tillämpas globalt, det vill säga utan diskriminering mellan olika länder. Åtgärden kan dock tillämpas selektivt mot vissa länder om importen från dessa ökat "oproportionerligt mycket". En skyddsåtgärd får vara i kraft högst fyra år med rätt till förlängning i ytterligare fyra år.

I EU gäller att om en importkvot införs för en vara ska den i princip fördelas mellan exportländerna i proportion till deras andel av importen till EU under en föregående period. Om åtgärden är i kraft mer än ett år ska en successiv liberalisering ske. Jämför Produktspecifika övergångskyddsordningen för Kina, Antidumpningsåtgärder, Utjämningsåtgärder.

(Eng: Economic emergency safeguards)

Skriv ut

Skyddsklausul

(escape clause,safeguard clause)

Skyddsklausuler är ofta en del av multilaterala och bilaterala handelsavtal, i alla fall under en övergångsperiod. Klausulerna ger parterna rätt att införa tillfälliga skyddsåtgärder mot varandras export, det vill säga de fungerar som en slags försäkringar som ger parterna rätt att frångå sina förpliktelser under en period och begränsa importen av vissa varor från sin avtalspartner. Se även Produktspecifika övergångskyddsordningen för Kina.

(Eng: safeguard clause, escape clause).

Skriv ut

Skyddstullar

Egentligen annat ord för skyddsåtgärder men avser ofta det bredare begreppet någon form av handelspolitiskt skyddsinstrument.

Skriv ut

Social dumpning

Varor som tillverkas till låga kostnader i länder som har bristfällig arbetsrättslig lagstiftning, eller som inte kan implementera sin lagstiftning på ett acceptabelt sätt. Det kan gälla föreningsrätt, minimilön, arbetstidens längd eller annat. När sådana varor importeras till ett land med högre standarder kan de beskyllas för att "dumpas" på exportmarknaden. Se Handel och arbetsvillkor, CSR, core labour standards.

Se även Miljödumpning.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar.  

Om Handelspolitiskt ABC

Handelspolitiskt ABC är Kommerskollegiums uppslagsordbok för handelspolitiska termer och förkortningar. ABC:et innehåller drygt 600 ord. Är det något ord eller förkortning som saknas eller är det någon förklaring som är otydlig eller behöver uppdateras? Kontakta ansvarig för Handelspolitiskt ABC.

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies