taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med: N

Icke-tariffära handelshinder (NTBs)

(Non-Tariff Barriers)

Term utan klart definierad innebörd, ibland med ganska smalt fokus och ibland med mycket brett fokus. NTBs avser som mest alla myndighetsåtgärder, utom tullar, som begränsar eller försvårar internationell handel, avsiktligt eller oavsiktligt. Kan gälla export men avser oftast åtgärder som drabbar importen.

Termen täcker ett stort antal åtgärder, framför allt kvantitativa restriktioner (kvoter och licenser, export- eller importförbud, gråzonsåtgärder), tullkopplade åtgärder (till exmpel procedurer vid uträkning av en varas tullvärde, minimiimportpriser, interna skatter), tekniska handelshinder (TBT- och SPS-åtgärder, ursprungsregler), handelspolitiska skyddsinstrument (antidumpningsåtgärder, utjämningstullar, skyddsåtgärder) samt monopolistiska åtgärder (statshandelsmonopol, begränsningar i investeringsrättigheter, monopol i fråga om offentlig upphandling). 

En smal definition som bara omfattar de NTB:s som finns vid själva gränsen och som direkt syftar till att begränsa importen (core NTBs) innefattar endast kvantitativa restriktioner och handelspolitiska skyddsinstrument.

Icke-tariffära åtgärder regleras genom flera WTO-avtal. Följande kan nämnas: GATT, SPS-avtalet, TBT-avtalet, TRIMs-avtalet, Avtalet om ursprungsregler, Avtalet om importlicensförfaranden, Avtalet om skyddsåtgärder, TRIPS-avtalet, GPA-avtalet och Tullvärdeavtalet. Se även Non Tariff Measures (NTMs).  

Skriv ut

National Notification Authority

Nationell anmälningsmyndighet. WTO:s medlemmar ska utse en nationell anmälningsmyndighet som har till uppgift att anmäla förslag till ny eller ändrad lagstiftning på SPS-området till WTO, det vill säga förslag till åtgärder som gäller säkra livsmedel, djurhälsa och växtskydd som kan påverka handeln.

Se SPS-avtalet

Skriv ut

Nationell behandling

En av de två grundläggande icke-diskrimineringsprinciperna i GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) och senare i WTO. Den innebär på varuområdet att importerade varor inte får behandlas sämre än inhemska varor när det gäller interna skatter och avgifter, tekniska föreskrifter eller bestämmelser om försäljning, köp, distribution med mera.

På tjänsteområdet är nationell behandling något som varje land, om det vill, väljer att ge andra länder, unilateralt eller efter särskilda förhandlingar.

Skriv ut

Net-Food Importing Developing Countries (NFIDC)

Utvecklingsländer som är netto-importörer av livsmedel. Begrepp som används i WTO:s jordbruksavtal. WTO:s medlemsländer åtog sig under Uruguayrundan att ta hänsyn till och vidta vissa åtgärder för att mildra effekterna för de minst utvecklade länderna och NFIDC av den ökade liberaliseringen av jordbrukshandeln som förväntades leda till högre priser. WTO fastställer vilka länder som räknas till gruppen NFIDC utifrån ett antal kriterier. I Doharundan diskuteras särskilda villkor för handelsstörande jordbruksstöd i dessa länder.

Skriv ut

Non-Agricultural Market Access negotiations (NAMA)

NAMA är de förhandlingar inom Doharundan där frågor om marknadstillträde för industrivaror (inklusive fisk) behandlas. Det gäller främst frågor om tullsänkningar (tulltoppar, höga tullar, tulleskalering etcetera) men också icke-tariffära handelshinder för dessa produkter. Själva förhandlingsgruppen kallas NGMA - Negotiating Group on Market Access.

Se Schweiziska formeln.

Skriv ut

Non-Governmental Organization (NGO)

Samlingsnamn för frivilliga (icke-statliga) organisationer av lobbyistkaraktär som försöker påverka regeringarna i olika frågor, bland annat handelspolitiska frågor. Floran av NGOs är stor, liksom bredden i vilka intressen de företräder, samt vilka resurser de förfogar över och vilka metoder de använder. Nämnas kan näringslivsorganisationer, fackföreningar, miljörörelser, solidaritetsgrupper och kyrkor.

Till de svenska frivilligorganisationer som regelbundet lämnar synpunkter till regeringen i handelspolitiska frågor hör bland andra Svenskt Näringsliv och dess olika branschorganisationer, LO, TCO, Diakonia, Forum Syd, Lutherhjälpen och Konsumenter i Samverkan.

Skriv ut

Non-Tariff Measures (NTMs)

Med begreppet menas ofta samma sak som Non-Tariff Barriers (NTBs), icke-tariffära handelshinder, men egentligen avser NTMs alla slags statliga åtgärder (utom tullar) som påverkar handeln, det vill säga inte bara de som hindrar handeln utan även de som underlättar handeln. Med andra ord är NTMs ett bredare begrepp än NTBs.

Skriv ut

North American Free Trade Agreement (NAFTA)

Nordamerikanska frihandelsavtalet mellan Kanada, Mexico och USA är tillsammans med EU det största frihandelsområdet i världen. Avtalet som grundade NAFTA trädde i kraft 1994. Dessförinnan fanns det amerikansk-kanadensiska avtalet CUSFTA. Den 1 januari 2008 avvecklades tullar och andra handelshinder på varuområdet mellan NAFTA-länderna. Andra avtalsområden rör tjänstehandel, investeringsvillkor, immaterialrätt, miljöfrågor och arbetsrätt. Jordbruk omfattas av delvis egna regler. Det finns också en tvistlösningsmekanism i avtalet.

Se även FTAA, DR-CAFTA.

Skriv ut

Notifiering

(Notifiera)

I handelspolitiska sammanhang betyder detta ord att ett land meddelar andra länder sin avsikt att införa vissa åtgärder, till exempel nya tekniska föreskrifter eller början av en utredning som kan leda till att handelspolitiska skyddsintrument används. Detta notifieras till sina handelspartners för att de ska få en möjlighet att, om de så vill, reagera på de nya åtgärderna.

Se Anmälningsprocedur.

Skriv ut

Nya metoden

För att komma till rätta med de tekniska handelshindren på den inre marknaden och främja den fria rörligheten för varor, antog EU 1985 den så kallade nya metoden för harmonisering av tekniska regler. Metoden går ut på att endast ange övergripande, väsentliga krav i lagstiftningen, medan de mer detaljerade tekniska kraven uttrycks i standarder som utarbetas av de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC och ETSI. Standarderna är frivilliga att använda, men innebär ett antagande om överensstämmelse med direktivets krav.

Antalet direktiv utformade enligt nya metoden uppgår till ett trettiotal och berör breda sektorer inom industrivaruområdet. Direktiv har utfärdats bland annat för byggprodukter, maskiner, elektriska apparater, personlig skyddsutrustning och leksaker. Flera av direktiven kräver att varorna CE-märks innan de får saluföras på den inre marknaden.

Till den nya metoden hör också en samlad syn på de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som produkten måste ha genomgått. I de flesta fall ska tillverkaren själv intyga att produkten uppfyller kraven i ett direktiv (egendeklaration). För vissa produkter krävs en tredjepartskontroll som utförs av ett anmält organ. För respektive varuområde ansvarar föreskrivande myndigheter för marknadskontroll, till exempel Arbetsmiljöverket för maskiner och tryckkärl, Boverket för byggvaror och Konsumentverket för leksaker.

Sedan 2008 finns den nya metoden reglerad i Europaparlamentets och Rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies