taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med: K

Kennedyrundan

Den sjätte multilaterala tull- och handelsförhandlingsrundan i GATT 1964-67 inleddes sedan president Kennedy utverkat ett förhandlingsmandat från USA:s kongress. Målsättningen var att sänka tullarna på industrivaror med 50 procent. I genomsnitt kom tullsänkningarna att ligga på 30-35 procent, den största tullsänkningen sedan GATT:s tillkomst. Rundan var den första som inkluderade andra frågor än vanliga tullar. Den behandlade även antidumpning. Jämför Runda, Tokyorundan, Uruguayrundan, Doharundan.

Skriv ut

Klausul om ömsesidigt erkännande

En klausul om ömsesidigt erkännande läggs normalt in i myndigheters föreskrifter om varor för att tydliggöra principen om ömsesidigt erkännande. Europeiska kommissionen har hittills krävt att en klausul om ömsesidigt erkännande införs i förslag som anmäls enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG).

Exempel på klausul: Bestämmelserna i denna föreskrift gäller inte för varor som antingen är lagligen tillverkade eller saluförs i en annan medlemsstat inom EU eller Turkiet eller är lagligen tillverkade i ett EFTA-land som har undertecknat EES-avtalet. Bestämmelserna ska däremot gälla i de fall då [myndigheten] kan visa att produkten i fråga inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom denna föreskrift".

Skriv ut

Klimatkonventionen

Konventionen, undertecknad 1992, syftar till att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären till icke-skadliga nivåer. De 188 parterna till Klimatkonventionen har bland annat åtagit sig att rapportera regelbundet om utsläpp och åtgärder. I mitten av 1990-talet bedömdes detta inte vara tillräckligt. Förhandlingar inleddes vilka utmynnade i Kyotoprotokollet som innehåller bindande utsläppsåtaganden för i-länderna. Se Multilateral Environmental Agreements.

Skriv ut

Koherens

Samråd mellan WTO, IMF och Världsbanken i syfte att uppnå ökad insyn i och samförstånd om de följder som respektive organisations verksamhet får för de andra institutionernas arbete. Målsättningen är att främja samstämmigheten mellan de insatser som de tre organisationerna gör för internationell ekonomisk stabilitet i allmänhet och för utvecklingsländers situation i synnerhet. Se Integrated Framework.

Skriv ut

Kombinerade nomenklaturen (KN)

EU:s gemensamma tullnomenklatur, det vill säga indelning av varor, bygger på det Harmoniserade Systemet (HS) men bygger vidare på detta med en mer detaljerad indelning av varorna. Till den sexställiga (sexsiffriga) HS-koden läggs ytterligare två siffror, vilket gör att KN-numret är 8-ställigt. Syftet är att dela in varorna i ännu fler undergrupper, vilket kan behövas om det är olika tullsatser på varor inom samma HS-nummer.

Exempel: 4011.20.10 (gummidäck till bussar eller lastbilar med ett belastningsindex av högst 121). För däck med högre belastningsindex blir KN-numret i stället 4011.20.90. Se även Taric för en ännu mer detaljerad klassificering.

Skriv ut

Kommerskollegium

Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiets främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln, men kollegiet  arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. Kollegiet ger också  stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete.

Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. På kollegiet finns SOLVIT-centret, SWEPRO och Open Trade Gate Sweden.

Skriv ut

Komparativ fördel

Nationalekonomisk term som används för att teoretiskt förklara varför handel är gynnsam. Antag att landet A är mer effektivt på att producera både bilar och båtar än landet B. Land A är allra mest effektivt på bilar. Lagen om komparativa fördelar säger då att land A ska koncentrera sig på bilarna och låta land B sköta båtarna, även om land B är mindre effektivt inom båtproduktion än land A. Det är billigare för land A att importera båtar från land B än att själva producera dem eftersom varje krona land A satsar på båtproduktion är en krona man inte satsar på bilproduktion (en alternativkostnad), med andra ord en investering som ger mindre avkastning. Handel bygger på att länder specialiserar sin produktion på sådant de har komparativa fördelar på som de sedan exporterar. Samtidigt importeras sådant som landet inte har komparativa fördelar inom.

Skriv ut

Konsultationer

Bilaterala samtal mellan parterna för att nå en överenskommelse i en handelspolitisk tvist. Se Tvistlösning.

Skriv ut

Korruption

Med korruption menas maktmissbruk vid myndighetsutövning grundad på fördelar för egen del, till exempel mutor, favorisering och förskingring. När det gäller internationella ekonomiska transaktioner kan korruption förekomma vid offentlig upphandling, utfärdande av importlicenser, olika tullprocedurer etcetera. Konsekvensen av korruption är att konkurrensen snedvrids. Korruption hämmar också handel och investeringar eftersom företags intresse av att satsa i och handla med länder där mutor är vanliga minskar.

Korruptionsfrågans handelspolitiska aspekter har framför allt behandlats inom ramen för OECD och i diskussioner om internationella regler för offentlig upphandling. Andra initiativ mot korruption är EU:s policy mot korruption, Europarådets och FN:s konventioner mot korruption, de internationella finansieringsinstitutionernas (IMF och Världsbanken) projekt samt de initiativ till korruptionsbekämpning som tagits av det civila samhället, såsom International Chamber of Commerce (ICC) och Transparency International (TI).

Skriv ut

Kringgående

(circumvention)

En illegal åtgärd från ett företags sida som syftar till att komma runt en handelspolitisk bestämmelse som missgynnar företaget. Det kan röra sig om att undvika en kvot mot ett land genom att uppge att varan har sitt ursprung i ett annat land, eller till och med skeppa den via ett annat land för att kunna uppge falskt ursprung. Det kan också vara att undvika en antidumpningstull eller annat handelshinder.

I WTO:s Antidumpningsavtal finns inga regler om åtgärder mot kringgående av en antidumpningstull. Både EU och USA har dock egna regler för detta.

Skriv ut

Kumulation

Kumulation innebär att länder kan använda sig av material och bearbetade varor från andra länder inom samma frihandelsområde för att uppnå ursprung för landets slutprodukt. Genom att bearbetningar som utförs i olika länder inom frihandelsområdet läggs samman, erhåller varan ursprungsstatus. Syftet med kumulation är att öka ländernas geografiska räckvidd för att uppnå ursprung och därmed kunna erhålla preferenser vid export.

Det finns tre olika typer av kumulation: bilateral, diagonal/regional och full kumulation. Bilateral kumulation innebär att en insatsvara som har ursprung i den ena parten i ett frihandelsområde kan användas för vidare bearbetning av den andra parten. Slutprodukten uppnår ursprungskraven utan att tillräcklig bearbetning måste ha ägt rum i det senare landet.

Diagonal/regional kumulation förekommer om fler än två länder inom en regional grupp som har identiska ursprungsregler är inblandade i produktionen och handeln. Material eller en vara som har ursprung i ett av länderna kan användas i produktion i ett annat exporterande land utan att den där måste ha bearbetats tillräckligt för att uppfylla ursprungskraven. Det här tillämpas exempelvis mellan EU och Pan-Euro-Med länderna.

Full kumulation innebär att produktionsmoment som utförs i två eller flera länder i ett frihandelsområde, men var för sig är en otillräcklig bearbetning för att varan ska ges ursprung, kan läggas samman och utgöra en tillräcklig bearbetning för att ge slutprodukten ursprungsstatus.

Hypotetiskt exempel (HS6109) med T-shirts: Ett företag på Island importerar garn från Kina och väver en väv (vilket ej utgör en tillräcklig bearbetning för att ge ursprung) som de senare exporterar till Norge där man syr en T-shirt (som inte heller utgör en tillräcklig bearbetning för att ge ursprung). Trots att ingen av dessa bearbetningar är tillräcklig för att ge ursprung kan slutprodukten (T-shirten) exporteras till EU tullfritt under EES-avtalet tack vare utnyttjande av full kumulation.

Skriv ut

Kvantitativ restriktion

(kvot,quantitative restriction,quota)

Åtgärder som syftar till att begränsa import och/eller export av varor till en viss fastställd kvantitet per år. Systemet administreras med export- och/eller importlicenser. Kvantiteten, kallad kvot, kan vara fastställd i enheter, vikt eller värde. Enligt WTO-reglerna är kvantitativa restriktioner förbjudna för industrivaror med undantag för vissa situationer, till exempel vid marknadsstörningar och betalningsbalansproblem. Fram till 1 januari 2005 var de dock tillåtna för tekovaror. Se Importbegränsning, Icke-tariffära handelshinder.

Skriv ut

Kyotokonventionen

(International Convention on the Simplification and Harmonization of Customs Procedures)

Konvention av Världstullorganisationen (WCO) för förenkling och harmonisering av tullprocedurer. Konventionen slöts 1973 i Kyoto, därav namnet, och reviderades 1999. Konventionen innehåller standarder och normer för olika tullprocedurer vid import och export, till exempel förtullning, temporär införsel, tullager samt regler om transitering. WCO:s medlemsländer som uppfyller dessa kan ratificera och ansluta sig till konventionen. Ett 70--tal länder, däribland EU och dess medlemsländer, är anslutna.

(Eng: International Convention on the Simplification and Harmonization of Customs Procedures) Ej att förväxla med Kyotoprotokollet om klimatet.

Skriv ut

Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet, i kraft sedan 2005, är ett första steg på vägen till konkreta överenskommelser för att reducera mängden växthusgaser i atmosfären. Protokollet ingår som en del av FN:s klimatkonvention. Enligt protokollet ska förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp brytas. I-länderna ska minska sina utsläpp med 5,2 procent till år 2008-2012 (den första åtagandeperioden) jämfört med 1990 års nivå. USA har, som enda i-land, dock valt att ställa sig utanför Kyotoprotokollet och för utvecklingsländerna finns inga reduktionskrav, vilket i praktiken innebär att utsläppsminskningen inte kommer att bli 5,2 procent. Beslut om en ny åtagandeperiod fattades vid partsmötet i december 2012. Flera av parterna har förlängt sina åtaganden under perioden 2013- 2020. Det gäller EU, Kazakstan, Lichtenstein och Vitryssland som tar på sig bindande åtaganden om utsläppsminskningar 2013-2020. Möjlighet finns att höja åtagandena vid en översyn i mitten av perioden, Resultatet innebär att förhandlingarna om en ny rättsligt bindande överenskommelse från 2020 förs framåt.

Med Kyotoprotokollet följer en rad nya verktyg för internationellt klimatsamarbete. Tre så kallade flexibla mekanismer får enligt protokollet användas för att nå i-ländernas åtagande till år 2012. Syftet är att ge länderna förutsättningar att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Mekanismerna är handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Samtliga mekanismer innebär att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar som åstadkoms i andra länder, eftersom klimatpåverkan är ett globalt fenomen och det inte spelar någon roll var på jorden utsläppen minskar. Mekanismerna får dock inte användas för att nå ett lands hela åtagande utan Kyotoprotokollet anger tydligt att en betydande del av ett enskilt lands insatser för att nå sina klimatmål ska bestå av inhemska åtgärder.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies