taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med: H

Hållbar utveckling (Sustainable development)

Begreppet innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Det definierades av den så kallade Brundtland-kommissionen i slutet av 1980-talet i rapporten "Our Common Future" som att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina. Vid Rio-konferensen 1992 enades FN:s medlemsländer om ett handlingsprogram, Agenda 21, som betonar samspelet mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling.

I ingressen till avtalet om upprättandet av WTO står bland annat att parternas förbindelser bör inriktas på att "...öka produktion av och handel med varor och tjänster, som medger ett optimalt utnyttjande av världens resurser i enlighet med målsättningen om en hållbar utveckling, i syfte att både skydda och bevara miljön...".

Se Handel och miljö, Handel och arbetsvillkor.

(Eng: Sustainable development).

Skriv ut

Handel och arbetsvillkor

Frågan om sambandet mellan handel och arbetsvillkor har länge varit en tvistefråga inom handelspolitiken. På vilket sätt handeln påverkar arbetsvillkor såväl i rika och fattigare länder är föremål för ständig akademisk och politisk debatt. Bland de som oroar sig för att handelns effekt är negativ så har man, inte minst från fackligt håll, framfört önskemål om någon form av socialklausul i WTO. Denna skulle göra det möjligt att tillgripa sanktioner mot ett medlemsland i WTO som inte uppfyller ILO:s grundläggande arbetsvillkor (core labour standards). Anledningen till att många velat se en koppling av arbetsrätt till WTO är ILO:s brist på sanktionsmöjligheter, något som WTO har via tvistlösningssystemet.

Då detta inte visat sig möjligt på grund av motstånd från många utvecklingsländer, som ser idén om socialklausuler som förtäckt protektionism, så har arbetet på senare tid framför allt handlat om att hitta nya vägar och utnyttja de andra möjligheter, utanför WTO, som finns att driva frågan om handel och arbetsrätt. Ett exempel är arbetet inom OECD kring investeringsincitament, där Sverige initierade frågan om grundläggande arbetsrättigheter. Andra vägar går via olika avtal utanför WTO:s ramar (frihandelsavtal, preferensarrangemang) eller via företagens frivilliga arbete (CSR) och Global Compact.

Skriv ut

Handel och investeringar

Sambandet mellan handel och investeringar är oklart. Vissa studier pekar på att handel och investeringar är substitut till varandra. Det vill säga, antingen handlar man eller investerar man. Andra studier hävdar att de i stället är komplement till varandra, vilket exempelvis innebär att investeringar leder till mer export. Empiriska studier indikerar att även om den handelsskapande effekten av investeringar varierar mellan länder så tyder en hel del på att handel och investeringar främjar och kompletterar varandra.

En stor del av all tjänstehandel sker genom att företagen etablerar sig i det land de vill sälja sina tjänster i, det vill säga de investerar. I General Agreement on Trade in Services (GATS) kallas detta för leveranssätt 3, "lokal etablering".

EU försökte att få in förhandlingar om investeringar som en del av Doharundan (en av de fyra så kallade Singaporefrågorna) men det lyckades inte. Se även Foreign Direct Investment (FDI), Trade-Related Investment Measures (TRIMs), Multilateral Agreement on Investment (MAI), Bilateral Investment Treaty (BIT).

Skriv ut

Handel och konkurrens

Internationell handel med öppna marknader förutsätts ofta leda till ökad konkurrens. Men det finns situationer där detta inte gäller. Ett konkurrensbegränsande beteende, exempelvis en kartell, i ett land kan hindra tillträde till detta landets marknad för företag från andra länder. Det finns också situationer där konkurrensen till och med kan minska till följd av öppna marknader. Om en marknad öppnas kan företag från andra länder, ibland understödda av subventioner från sitt lands regering eller med hjälp av andra marknadsstörande åtgärder, slå ut konkurrenter på importmarknaden. De företag som finns kvar när konkurrenterna slagits ut kan då dra fördel av att konkurrensen har minskat.

Konkurrenspolitik är därför inte längre enbart en nationell angelägenhet. Idag pågår arbete, både bilateralt mellan enskilda länder och gemensamt i internationella organisationer, för att skapa internationella regleringar på konkurrensrättsområdet. EU har redan gemensamma konkurrensregler och har sedan 1990-talet velat skapa ett multilateralt konkurrensavtal inom ramen för WTO. En arbetsgrupp tillsattes i WTO med mål att undersöka relationen mellan handel och konkurrens samt att ta fram regler på området. Frågan är dock kontroversiell och 2004 beslöts att Doharundan inte ska inkludera förhandlingar om handel och konkurrens (en av de fyra så kallade Singaporefrågorna). Däremot förekommer konkurrensrelaterade frågeställningar allt oftare inom olika frihandelsavtal.

I brist på internationellt konkurrensregelverk använder många länder i stället antidumpningsåtgärder och utjämningsåtgärder för att skydda sig mot vad de anser vara orättvis konkurrens. Se EG:s konkurrensregler, Singaporefrågorna.

Skriv ut

Handel och miljö

Eftersom varuhandel kräver transporter diskuteras ofta handelns påverkan på växthuseffekten. Men handeln har även andra miljöeffekter som kan vara både positiva och negativa. Det kan ofta vara svårt att slå fast de exakta orsakssambanden. Eftersom handel är en av flera viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt kan det vara svårt att skilja effekter orsakade av just handel från effekter av en allmänt ökad ekonomisk aktivitet. Exempel på effekter av ökad tillväxt är ökade utsläpp men också ökade resurser att rena utsläppen.

Handel och miljö hör till de så kallade nya frågorna inom WTO, och inom dessa områden finns inga bindande regler. I ministerdeklarationen från världshandelsmötet i Doha 2001 nämns miljön för första gången uttryckligen. Förhållandet mellan WTO:s regler och handelsrelaterade regler i internationella miljökonventioner ska klargöras i förhandlingar. Pågående förhandlingar om att minska fiskesubventioner och liberalisering av handeln med miljövaror och miljötjänster har dock ännu inte resulterat i konkreta uppgörelser inom miljöområdet

Förutom i WTO behandlas sambanden mellan handel och miljö även i OECD, UNCTAD och UNEP (FN:s miljöprogram). Se Miljö för länkar till andra miljörelaterade handelstermer.

Skriv ut

Handelsbalans

(Betalningsbalans,Bytesbalans,Osynlig balans)

Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. Denna kan vara i över- eller underskott. Handelsbalansen utgör tillsammans med nettot för tjänstetransaktioner (ibland kallat den osynliga balansen) ett lands bytesbalans. Denna utgör i sin tur tillsammans med kapitalbalansen (finansiella balansen) ett lands totala betalningsbalans, vilket alltså är en sammanställning över ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 

Skriv ut

Handelsblock

Ordet handelsblock förekommer mest i media och har ingen egentlig handelspolitisk betydelse. Ett handelsblock kan betecknas som ett slags handelspolitisk sammanslutning av länder. Det kan vara en tullunion, ett frihandelsområde eller en gemensam marknad.

Skriv ut

Handelsflöde

Termen handelsflöde avser värdet eller kvantiteten på den export och import som ett land har med ett annat land.

Skriv ut

Handelshinder

Alla typer av myndighetsåtgärder som hindrar eller försvårar handeln med varor och tjänster, både vid import och export. Exempel är tullar och avgifter, tekniska handelshinder, kvantitativa begränsningar, licenser, import- resp. exportförbud, ursprungsregler, särskild gränsdokumentation, krav på lokalt innehåll (det vill säga inhemska insatsvaror), immaterialrättsliga åtgärder, diskriminerande offentlig upphandling och valutabestämmelser.

Skriv ut

Handelskrig

Ett "krig" där parterna använder olika handelspolitiska åtgärder för att skada varandra ekonomiskt. Man försöker till exempel med höjda tullar skada det andra landets export. Men samtidigt skadar man sin egen import, som blir dyrare, vilket gör att handelskrig brukar skada alla parters ekonomi.

Skriv ut

Handelsmönster

Vilka varor och tjänster ett land exporterar/importerar samt vilka handelspartnerna är.

Skriv ut

Handelsöverskott

Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. Denna kan vara i över- eller underskott. Se Handelsbalans.

Skriv ut

Handelspolitik

Statliga åtgärder som ett land eller en ländergrupp tar till för att påverka sin internationella handel. De handelspolitiska medlen är olika beroende på syftet och vilket handlingsutrymme som landet/regionen har inom ramarna för ingångna handelsavtal. Syftet kan vara att påverka exporten men oftast är det importen som man vill påverka. Politiken kan syfta till att öppna upp en marknad för utländsk konkurrens eller att stänga den. I det tidigare fallet talar man om frihandel medan det senare är protektionism. 

Instrument som ingår i handelspolitiken är dels tullar och dels icke-tariffära hinder. Då tullarna fallit påtagligt i de flesta länder, särskilt i-länderna, under de senaste decennierna ligger fokus idag på de icke-tariffära hindrena. 

Den traditionella handelspolitiken har i huvudsak gällt avtal om regler för varuhandeln. Idag är ansatsen mycket bredare och omfattar även regelsystem (regionala eller multilaterala) på områden som tjänstehandel, investeringar och immaterialrättsligt skydd. Detta har gjort att skiljelinjen mellan handelspolitiken och övriga politikområden till viss del suddats ut. Många av de regelverk som idag diskuteras i handelspolitiska sammanhang är egentligen inrikespolitiska frågeställningar. 

Skriv ut

Handelspolitiska kommittén (HPK)

Artikel 207 i EUF-fördraget ger EU rätt att förhandla fram, sluta och tillämpa handelsavtal med stater utanför EU. Den är en av grunderna för EU:s gemensamma handelspolitik. Europeiska kommissionen har uppdraget att sköta den gemensamma handelspolitiken på medlemsländernas vägnar.

En särskild rådsarbetsgrupp, handelspolitiska kommittén, som är tillsatt av ministerrådet, biträder kommissionen i denna verksamhet. Dessutom finns det ytterligare tre kommittéer för speciella frågor, nämligen (1) stål, tekohandel, och andra industriella sektorer (STIS), (2) tjänster och investeringar samt (3) avtal om ömsesidigt erkännande (MRA).

Kommittén hette tidigare 133-kommittén (på grund av att paragraf 133 i Romfördraget ägnades åt yttre handelspolitik) före Lissabonfördragets ikraftträdande. (Eng: Trade Policy Committe, TPC).

Skriv ut

Handelspolitiska skyddsinstrument

Sammanfattande benämning för olika åtgärder ett land kan använda sig av för att tillfälligt kringgå sina handelspolitiska förpliktelser. Oftast rör det sig om att man höjer tullarna på en viss vara över de bundna nivåerna. Detta kan ske för att motverka prisdumpning (se antidumpingsåtgärder), motverka subventioner (se utjämningsåtgärder) men även av andra anledningar (se skyddsåtgärder). Inom EU används oftast termen "trade defence instruments" (TDI) medan man i USA föredrar termen "trade remedies".

Skriv ut

Handelsrelaterat utvecklingssamarbete

Idag kallas bistånd ofta utvecklingssamarbete eftersom det innebär samarbete snarare än att den ena parten hjälper den andra. Det övergripande målet med det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet är att uppmuntra en hållbar utveckling som bidrar till utrotandet av fattigdomen i utvecklingsländerna och att stärka fattiga länders förmåga att dra nytta av internationell handel. En viktig utgångspunkt för utvecklingssamarbete är att allt stöd ska vara efterfrågestyrt.

Detta görs genom insatser som ska lösa de problem och ta vara på de möjligheter som uppstår vid gränsöverskridande handel. Det kan gälla utbildningsinsatser om tekniska regler, handelspolitiska regelverk och förhandlingsteknik. Men det gäller också ofta kapacitetsuppbyggande, det vill säga i vidare mening hjälpa fattiga länder att bygga upp institutioner och produktionskapacitet för att kunna öka sin export. Se Aid for trade, Integrated framework, Global Trust Fund.

Skriv ut

Handelsunderskott

Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. Denna kan vara i över- eller underskott. Se Handelsbalans.

Skriv ut

Handelsvägd tull

Genomsnittstull för import av varor där hänsyn tas till värdet av importen för dessa varor. Detta till skillnad mot en ovägd genomsnittstull som endast visar genomsnittet utan hänsyn till importvärdet.

Skriv ut

Harmoniserade systemet (HS)

(Harmonized Commodity Description and Coding System)

(Även kallat, HS-nomenklaturen). Systemet gör det möjligt för länder att klassificera alla varor i handeln på en gemensam bas. Detta behövs bland annat för statistiska skäl, men också i olika förhandlingar.

Den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering har utarbetats inom Världstullorganisationen (WCO). HS-nomenklaturen, det vill säga hela varuindelningen, består av 21 avdelningar som är uppdelade i 96 kapitel, fördelade på cirka 1200 HS-nummer (fyra siffror), vilka i sin tur är uppdelade i cirka 5000 nummer på 6-ställig (6-siffrig) nivå.

De två första siffrorna anger kapitlet och de två följande är ordningsnummer inom kapitlet. Den femte och sjätte siffran är en statistisk uppdelning. Exempel: gummidäck 4011.10.

Ytterligare uppdelningar i nationella tulltaxor, det vill säga på en mer detaljerad nivå , är tillåten. Se Kombinerade nomenklaturen, Taric.

(Eng. Harmonized Commodity Description and Coding System)

Skriv ut

Harmonisering

Begrepp som används när länders lagar och regelverk anpassas efter varandra. I handelspolitiska sammanhang syftar man oftast på att tekniska regler, exempelvis säkerhetskrav på produkter, utformas på enhetligt sätt mellan två eller flera länder för att på så sätt minska tekniska handelshinder. Detta sker genom lagstiftning. Inom EU bedrivs harmoniseringsarbetet bland annat inom ramen för nya metoden.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies