taggmoln2.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar.


Ord som börjar med: G

G10

Förhandlingsgrupp i jordbruksförhandlingarna i WTO som tidigare bestod av tio länder med starka skyddsintressen på jordbruksområdet. Idag består gruppen av nio länder: Island, Israel, Japan, Korea, Liechtenstein, Mauritius, Norge, Schweiz, Taiwan (Bulgarien lämnade gruppen i och med inträdet i EU).

Se Multifunktionalitet, Jordbrukssubventioner.

Skriv ut

G20

Grupp av 20 dominerande ekonomier (19 länder + EU, som dock även är direktrepresenterat av fyra av sina medlemsländer: Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien). Gruppen bildades 1999 som ett mer representativt diskussionsforum än G8 och omfattar idag såväl i-länder som utvecklingsländer. Alla världsdelar är representerade och sammantaget täcks cirka två tredjedelar av världens befolkning och 90 procent av världens BNP. 

Syftet är framför allt att träffas för att diskutera globala finansiella och ekonomiska frågor. Under finanskrisen 2008 fick G20 en dramatiskt ökad betydelse som det centrala forumet för världens ledare att diskutera krisåtgärder i. 

Det finns även en annan gruppering under namnet G20 som är fokuserad på jordbrukspolitik.

Skriv ut

G20

En grupp av 21 utvecklingsländer som bildades under WTO:s ministermöte i Cancún 2003. Deras syfte är att reformera WTO:s regler för handeln med jordbruksvaror. Kallas också G 21 och G 20+ eftersom medlemsantalet varierat. Medlemmar inkluderar Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Egypten, Filippinerna, Guatemala, Indien, Indonesien, Kina, Kuba, Mexiko, Nigeria, Pakistan, Paraguay, Sydafrika, Tanzania, Thailand, Venezuela och Zimbabwe. (Inte att förväxla med den andra grupperingen G20, där finansministrar och centralbankchefer från både i-länder och utvecklingsländer ingår).

Skriv ut

G-3

G-3 består av Colombia, Mexico och Venezuela. I syfte att bilda ett frihandelsområde inledde de tre länderna sin tullavtrappning år 1995. Avtalet omfattar även tjänster, investeringar, offentlig upphandling och SPS-regler. Frihandels- och preferensavtal har också slutits mellan G-3-länderna och stater ingående i CACM och CARICOM. Venezuela övergav gruppen 2006 för att gå med i Mercosur.

Jämför LAIA.

Skriv ut

G-33

Heterogen grupp länder, dominerad av utvecklingsländer, med gemensamma intressen i jordbruksfrågor och frågor rörande särbehandling av utvecklingsländer. Exempel på jordbruksfrågor som G33 driver i Dohaförhandlingarna är en särskild skyddsmekanism för utvecklingsländer (SSM) samt möjlighet för utvecklingsländer att undanta särskilda produkter från åtaganden om tullreduktioner för att värna om bland annat livsmedelstryggheten. Överlappar delvis G-20 (bland andra är Filippinerna, Kina, Indien, Indonesien, Nigeria och Pakistan med i båda). Några andra medlemmar är Korea, Turkiet, Botswana och Barbados. Består idag av runt 45 länder.

Se Särskilda skyddsmekanismen.

Skriv ut

G-6

G-6 består av de mest centrala aktörerna i WTO-förhandlingarna: USA, EU, Brasilien, Indien, Japan och Australien.

Skriv ut

G-77

Den största gruppen av utvecklingsländer inom FN. G-77 etablerades 1964 vid den första UNCTAD-konferensen. Gruppen hade ursprungligen 77 medlemmar, men har numera 131 medlemsstater. Syftet med G-77 är att driva medlemmarnas kollektiva ekonomiska intressen och stärka sin gemensamma förhandlingskapacitet i alla ekonomiska frågor i FN.

Skriv ut

G8

Årligen återkommande samråd för ekonomiska och politiska frågor på stats- och regeringschefsnivå mellan USA, Kanada, Japan, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Ryssland och Italien. I samråden deltar också Europeiska kommissionens ordförande. Möten mellan ländernas finansministrar och centralbankschefer har betydelse för relationerna mellan de viktigaste valutorna. Dock har G8 efter den stora finanskrisen 2008 förlorat mycket av sin tidigare betydelse till förmån för den nya gruppen G20.

Skriv ut

G-90

En gruppering som består av de minsta och fattigaste länderna i WTO (och ett antal icke-WTO medlemmar). Gruppen är en paraplyorganisation för Afrikagruppen, MUL-länderna och AVS-länderna i WTO.

Skriv ut

Gemensam marknad

Ordet har lite olika innebörd beroende på sammanhang, men avser i någon bemärkelse en marknad där flera länder ingår. Det kan gälla en hel marknad med alla varor och tjänster eller bara en begränsad del, exempelvis en gemensam elmarknad. Förutsättningen för att ha en gemensam marknad där företagen kan agera fritt över gränserna är långtgående ekonomisk integration och omfattande samarbete mellan de deltagande ländernas myndigheter för att aktivt undanröja olika handelshinder. EU:s inre marknad är det mest välkända exemplet på en gemensam marknad.

Skriv ut

General Agreement on Tariffs and Trade (GATT)

Allmänna tull- och handelsavtalet slöts 1947. Det innehåller det multilaterala regelsystemet för handeln med varor och bildar nu ett av de tre huvudavtalen i WTO. Till och med Kennedyrundan tjänade avtalet som ram endast för tullförhandlingar, men i Tokyorundan och Uruguayrundan förhandlades även kompletterande avtal om icke-tariffära handelshinder.

GATT-reglerna syftar till att skapa förutsägbarhet och stabilitet i den internationella varuhandeln. De centrala elementen är principen om icke-diskriminering (MGN, nationell behandling), bindande åtaganden till exempel ifråga om tullar, förbud mot kvantitativa restriktioner, åtgärder mot dumpad och subventionerad export för att främja en rättvis konkurrens, skyddsåtgärder mot marknadsstörande import, regler för tullunioner och frihandelsområden samt regler för särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna. Tvistlösningsmekanismen är gemensam med de andra WTO-avtalen, General Agreement on Trade in Services (GATS) och Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS).

Skriv ut

General Agreement on Trade in Services (GATS)

Ett av de tre huvudavtalen i WTO. Tjänsteavtalet GATS, som gällt sedan 1995, syftar till att öppna upp världshandeln med tjänster och ge den ett grundläggande regelverk. GATS består dels av ett ramavtal i vilket parterna bland annat förbundit sig tillämpa Mest Gynnad Nations-principen och transparens och dels av nationella bindningslistor, där länder lämnar garantier för en viss nivå av öppenhet gentemot tjänsteleverantör från andra länder.

Tjänstesektorerna är i GATS uppdelade i tolv övergripande sektorer (branscher), bland annat telekommunikation, finansiella tjänster, distribution, transport och yrkesmässiga tjänster. Länder väljer själva vilka sektorer man vill göra åtaganden i, samt hur långtgående åtagandena ska vara, samt för vilka leveranssätt. EU:s bindningslista återspeglar de enskilda medlemsländernas åtaganden.

GATS innehåller även ett antal bilagor som lagt grunden till ytterligare liberaliseringar inom enskilda sektorer. Ett avtal avser tillfällig personrörlighet (i kraft 1996), ett avser telekommunikationstjänster (i kraft 1998) och ytterligare ett avser finansiella tjänster (i kraft 1999).

År 2000 inleddes förhandlingar om liberalisering av marknadstillträde och nationell behandling samt en översyn av avtalet. Vid ministermötet i Doha i november 2001 beslöt medlemmarna att intensifiera förhandlingarna och de har gjorts till en del av den pågående Doharundan. Förhandlingarna sker i form av bud och krav bilateralt mellan länder och är mycket tidskrävande.

Då förhandlingarna gått trögt infördes en plurilateral ansats vid Ministermötet i Hong Kong. Genom denna metod kan en grupp länder med gemensamt intresse i en sektor ställa gemensamma önskemål om liberaliseringar till andra länder. Inte heller denna metod har lyckats få fart på förhandlingarna. Hittills har förhandlingarna inte lett till mycket och Doharundan förväntas inte leda till så många nya marknadsöppningar. Se även Tjänstehandel, Tjänstedirektivet.

Skriv ut

Generalized Scheme of Preferences (GSP)

Generalised Scheme of Preferences, det så kallade GSP-systemet, är ett regelverk som omfattar tullförmåner för utvecklingsländer. Systemet erbjuder allmänna preferenser antingen genom tullfrihet eller genom en tullnedsättning. Det består av tre separata förmånsarrangemang, ett bas-GSP, en stimulansordning för länder med god samhällsstyrning och hållbar utveckling (GSP+) samt Everything But Arms (EBA) som innebär tullfrihet för MUL för allt utom vapen och ammunition. För konkurrenskraftiga utvecklingsländer kan preferenserna på enskilda varusektorer upphävas och rikare utvecklingsländer kan uteslutas helt. Förmånerna kan också temporärt upphävas för länder som till exempel tillämpar tvångsarbete.

Skriv ut

Geografiska ursprungsbeteckningar

(Geographical Indication,GI)

En geografisk ursprungsbeteckning visar att en vara har sitt ursprung i ett visst geografiskt område och att varans egenskaper, rykte eller andra karaktäristika i huvudsak kan hänföras till dess geografiska ursprung. Detta är TRIPS-avtalets definition (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights). Geografiska ursprungsbeteckningar är en form av kollektiva immaterialrättigheter. Alla tillverkare inom en viss region som uppfyller vissa kriterier kan använda beteckningen.

De flesta geografiska ursprungsbeteckningarna i världen har europeiskt ursprung. Välkända exempel är champagne, parmaskinka och roquefortost. Det europeiska immaterialrättsliga skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar är också starkare och mer genomarbetat än i andra världsdelar. Inom EU kan för närvarande endast jordbruksprodukter, livsmedel och vin och sprit skyddas med geografiska ursprungsbeteckningar.

(Eng: Geographical Indication, GI)

Skriv ut

Global Compact

FN:s "Global Compact" är förre Generalsekreteraren Kofi Annans uppmaning från år 1999 till näringslivet att ta sitt ansvar och visa "good global citizenship". Syftet var att föra samman företag med FN:s organ, arbetsmarknadens parter och det civila samhället för att stödja allmänna miljömässiga och sociala principer. Initiativets arbete bygger på tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö samt antikorruption. Global Compact är helt igenom ett frivilligt initiativ.

Idag är tusentals företag, förbund och organisationer runt om i världen engagerade i Global Compacts arbete. Med några års mellanrum hålls Global Compacts toppmöten med deltagare från de länder som deltar i Global Compacts arbete. The Global Leadership Network (GLN) har varit med och bildat ett gemensamt partnerskap för att underlätta integreringen av "corporate citizenship" i företagens verksamhet. Det nya partnerskapsarbetet kallas "GLN Global Compact Implementation Tool". Se även Corporate Social Responsibility.

Skriv ut

Global Europe

Övergripande strategidokument om EU:s långsiktiga yttre handelspolitik. Dokumentet slår fast att EU ska vara öppet för handel med omvärlden men också att omvärldens marknader måste öppnas för produkter från EU-länderna. Global Europe kan ses som den yttre dimensionen av Lissabonagendan, som endast behandlar interna reformer i EU-länderna, och dokumentet ligger sedan hösten 2006 som grund för Europeiska kommissionens agerande. Den viktigaste nyheten i dokumentet var den nya inriktning på kommersiellt motiverade frihandelsavtal som aviserades. Idag är Global Europe ersatt med en ny strategi, Trade, Growth and World Affairs.

Skriv ut

Global System of Trade Preferences (GSTP)

GSTP tillkom 1988 på UNCTAD:s konferens i Belgrad. Systemet gör det möjligt för utvecklingsländer att ge varandra preferenser. GSTP är endast öppet för medlemmar i G-77. 43 länder har ratificerat det avtal som ligger till grund för GSTP. Sedan 2004 pågår förhandlingar i den så kallade São Paulo-rundan om att revidera avtalet.

Skriv ut

Global Trade Analysis Project (GTAP)

GTAP är ett globalt nätverk av forskare och beslutsfattare som utför kvantitativa analyser av internationella handelsfrågor. GTAP tillhandahåller bland annat en datoriserad allmän jämviktsmodell (CGE) samt en omfattande databas över världsekonomin. GTAP-ansatsen används ofta för att simulera ekonomiska effekter, det vill säga sannolika utfall, av handelsliberaliseringar.

Skriv ut

Global Trust Fund

Det finns två fonder under detta namn, och båda ägnar sig åt handelsrelaterat utvecklingssamarbete. Den ena är ITC:s Global Trust Fund, som bildades 1996. Den andra är Doha Development Agenda Global Trust Fund (DDAGTF), som etablerades 2002 som svar på Doharundans åtaganden att tillförsäkra långsiktigt stöd till WTO:s handelsrelaterade utvecklingssamarbete. Sverige är en stor bidragsgivare till båda fonderna

Skriv ut

Globalisering

Term utan klar gemensamt accepterad definition. Syftar oftast på den ekonomiska integrationsprocess som pågår, och har pågått i vågor fram och tillbaka, i världen flera decennier (eller flera sekel om man definierar begreppet vitt). Processen, som öppnar upp världen för handel och investeringar och fria flöden av såväl varor som tjänster och kapital, skapar nya ekonomiska band mellan företag, länder och individer världen över. Globaliseringen accelereras av snabba tekniska framsteg, inte minst när det gäller kommunikationer, och arbetet som bedrivs av internationella organisationer, som bland andra WTO.

Skriv ut

Sökinstruktioner

Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar.  

Om Handelspolitiskt ABC

Handelspolitiskt ABC är Kommerskollegiums uppslagsordbok för handelspolitiska termer och förkortningar. ABC:et innehåller drygt 600 ord. Är det något ord eller förkortning som saknas eller är det någon förklaring som är otydlig eller behöver uppdateras? Kontakta ansvarig för Handelspolitiskt ABC.

Kontaktperson Handelspolitiskt ABC

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies